Foto: TT

Det här är Medieutredningen

Uppdaterad
Publicerad

En dyster framtid väntar journalistiken – i alla fall enligt analysen i den första delen av Medieutredningen. I väntan på den andra, och sista, delen reder Kulturnyheterna ut turerna kring den utredning som sägs avgöra den svenska lokalpressens vara eller inte vara.

Den 5 mars 2015 inledde regeringen en medieutredning. Den nuvarande formen för presstöd upphör i slutet av 2016 samtidigt som vårt sätt att ta del av medier förändras, vilket kräver en ny mediepolitik.

Den första delen av utredningen, delbetänkandet, var en analys av dagens medielandskap, en ”lägesrapport” av situationen och tänkbara framtidsscenarier för dagens medier. Papperstidningen och det linjära tv-tittandet kan i stort sätt vara borta om tio år och i tre av fyra scenarier som presenterades var resultatet att yrket journalist helt eller delvis var försvunnet. Det var några av de punkter som presenterades i november 2015.

Politiska åtgärder

Även om delbetänkandet snarare skulle ses som ett diskussionsunderlag presenterades två konkreta idéer. Dels måste bredband bli tillgängligt för alla svenskar då debatten och mediekonsumtionen flyttar ut på nätet och dels måste den nuvarande formen av presstöd skrotas för att göra plats för en ny variant. 

Under måndagen den 7 november kommer utredningsledaren Anette Novak att lämna över den andra delen, slutbetänkandet, till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). Där kommer det att presenteras förslag på vilka politiska åtgärder som bör göras. Enligt direktiven är målet med förslagen att de ska: ”främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor”.

Avgörande för lokaljournalistiken

Det finns många förväntningar på Medieutredningen och många menar att förslagen som presenteras kan vara avgörande för lokaljournalistikens överlevande. Mediebranschen har under de senaste åren stått inför stora utmaningar. Under en tioårsperiod, från 2004 till 2014, har antalet lokalredaktioner i Sverige minskat med 36 procent och antalet redaktionella tjänster har minskat med 25 procent.

För att kunna ta sig igenom framtidens utmaningar är ett modernt presstöd, sänkt digitalmoms, ett avskaffande av reklamskatten och ett omställningsstöd några av de punkter som står på svenska publicisters önskelistor. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.