Mediernas språk för att beskriva klimatet är under förändring. Foto: TT

Medier väljer klimatkris framför klimatförändring

Publicerad

Den brittiska tidningsdraken The Guardian benämner numera det som händer med klimatet för en kollaps.
I Sverige ersätts begreppet klimatförändring med det mer alarmistiska klimatkris.
Mediernas språk för att beskriva klimatet är under förändring.

Den brittiska tidningen The Guardian har nyligen tagit fram riktlinjer för vilka ord som ska användas vid rapportering om klimatet. Bland annat kommer tidningen inte längre använda ord som klimatförändring eller global uppvärmning.

Enligt The Guardians chefredaktör Katherine Viner låter orden för passiva i förhållande till att forskare talar om en katastrof för mänskligheten. Ord som klimatkris, kilmatkollaps och global upphettning rekommenderas istället. I samband med beslutet har tidningen både firats och kallats för väl alarmistisk.

I en studie som det amerikanska tv- och nyhetsbolaget CBS news rapporterar om, väcker ordet klimatkris 60 procent mer känslor än klimatförändring. Och för att påverka människor att göra skillnad måste nyheterna, enligt studien, väcka känslor.

En sökning i det svenska mediearkivet Retriever visar en förändring av ordval i rapporteringen om klimatet. 

I svenska publiceringar förekom ordet klimatförändring 1065 gånger förra året och i år har det hittills förekommit 686 gånger. Förra året omnämndes begreppet klimatkris 885 gånger och i år har det hittills förekommit 1 144 gånger.

Har inga riktlinjer

Kulturnyheterna har pratat med några svenska medier och ställt frågan om det finns några specifika riktlinjer för språket i rapporteringen om klimatet. Lisa Abrahamsson som är biträdande redaktionschef på nyhetsbyrån TT berättar att de inte har diskuterat frågan.

”All vår rapportering ska vara trovärdig och korrekt, så klart också den om klimatet. Det är ett ämne som är viktigt för oss, och här diskuterar vi mer om vilka vinklar och grepp vi ska ta samt att vi vill vara relevanta gentemot våra kunder och läsare. 'Klimatförändring' och 'global uppvärmning' är samtidigt etablerade begrepp som används brett”, skriver Abrahamsson i ett mejl till Kulturnyheterna.

Olle Zachrison, chef på Ekot Sveriges radio:

– Vi har inga nedskrivna riktlinjer för hur vi ska rapportera. Men på Ekot sker det hela tiden en löpande diskussion om vilka uttryck och ord man ska använda i förhållande till kontexten.

Anne Lagercrantz är divisionschef på SVT:

– Vi har ingen policy i dag, men det är ett ämne vi diskuterar och pratar mycket om. Ordvalen är väldigt viktiga och vi på SVT har en viktig uppgift med att vara folkbildande i ämnet. Vi vill göra mer och bli bättre, säger hon.

Fler medier söker klimatreportrar

Flera svenska redaktioner har även börjat öronmärka reporterresurser till klimatbevakning.

Emma Boëthius, nuvarande chefredaktör på Siren, ska bli Expressens klimatredaktör på kvällstidningens nya klimatredaktion.

– Naturligtvis vill jag att redaktionen ska tänka över hur vi ska skriva om klimatet och hur vi ska förhålla oss till rätt vokabulär. Jag tycker att man kan se en viss förändring i språkbruket, något jag vill sätta mig in i mer, säger hon till Kulturnyheterna.

Sveriges radio Ekot har en miljöreporter som rapporterar och bevakar frågor som rör ämnet. Ett liknande upplägg finns på SVT och på Svenska dagbladet. Olle Zachrison på SR säger att man från och med i höst kommer att jobba med en nyinrättad miljö- och klimatreporter, som ska jaga nyheter och kommentera klimatfrågan på heltid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet