När Ulvaeus, tillsammans med Benny Andersson, skrev Kristina från Duvemåla såg han att Vilhelm Moberg bara använde fyra rader av Utvandrarseriens flera tusen sidor till att beskriva huvudpersonen Kristina.

Mobergs mormor har pekats ut som en förebild eftersom hon bodde i ett torp i Duvemåla med en astrakanapel vid knuten. Men hon hette Johanna.

Stefan Linderoth är Mobergsamlare. Han köpte förra året en låda med 28 böcker signerade av Vilhelm Moberg och upptäckte att han var den verkliga Kristina på spåren.

– Först kände jag en liten chock och sedan en enorm glädje. 1944-45 började det och då träffades de, Kristina och Vilhelm Moberg. De utvecklade ett kärleksmöte.

I ett exemplar av Utvandrarna står dedikationen:

”Till Kristina, min älskade, som lånat sitt namn åt den kvinnliga huvudpersonen i denna bok, med tacksamhet och kärlek från Författaren.”

Hemligt förhållande

Moberg var 47 år när de träffades. Kristina var 28. Båda hade de familjer, så förhållande fick hållas hemligt, men vilken sorts relation de hade är lätt att ana. På försättsbladet till Vilhem Mobergs bok Kyskhet har författaren lagt till orden ”- vad som är kvar av den tillägnas härmed Kristina.”

Efter några år blir dedikationerna mer vänskapliga än kärleksfulla. Den sista är från 1969, fyra år innan Moberg dog. Kristina själv dog 2005 och det var därför hennes böcker såldes på auktion.

Betyder det något om det finns en verklig förebild till Kristina?

– Ja, det gör det. På grund av något klipp som låg i böckerna verkar det som att hon faktiskt har varit och tittat på Kristina från Duvemåla. Jag kan tänka mig hur den här människan sitter och tittar på Helen, som sjunger Du måste finnas, och då vet hon vad resten av världen inte vet, nämligen att hon är förebilden till karaktären där uppe på scenen. Det tycker jag är ytterst fascinerande, säger Björn Ulvaeus.

Marie Nyreröd