Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kartlagt desinformation som spridits om Sverige sedan 2015. Foto: TT

MSB: Migrationsfrågan används som slagträ av främmande makt

Uppdaterad
Publicerad

Främmande makter sprider en falsk bild av Sverige för att skapa en misstro till den svenska staten och pressa beslutsfattare. Det säger omvärldschefen Mikael Tofvesson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under Almedalsveckan manar han till källkritik.

Sedan Ryssland annekterade Krim 2015 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetat med att kartlägga desinformation som sprids om Sverige. Mikael Tofvesson är chef för enheten för omvärld och beredskap, och han säger att nyhetskanaler som bedrev informationskrig om Ukraina därefter riktade ökat fokus mot Sverige.

– De har lagt kraft på att sprida en förvrängd bild kring vad som händer i Sverige, för att förstärka problem på olika sätt. Den här enträgna, ensidiga rapporteringen maler ned uppfattningen om hur saker och ting står till i vårt land.

Fokuserar på flyktingfrågan

Mikael Tofvesson nämner Ryssland och Daesh som främmande makter som jobbat riktat mot Sverige. Fler exempel vill han inte ta upp, det är ”skyddsvärd information”.

– När främmande makt bedriver ett narrativ ska det finnas två komponenter: det ena är att det är viktigt för dem att få fram budskapet. Det andra är att vi är sårbara för budskapet. Utifrån de kriterierna kan vi konstatera att migrationsfrågan verkar vara ett stort intresse från främmande makts informationskanaler.

– De vill koppla migrationsfrågan till social oro, terrorism och organiserad brottslighet för att därigenom påvisa att vi har ett dysfunktionellt samhälle med en svag ledning och att vår nationella media ger en falsk bild till våra medborgare. Budskapet är att du inte kan lita på våra politiker, och du kan inte lita på vår media. Med andra ord blir man utlämnad till en annan leverantör av kunskap, säger Mikael Tofvesson.

Skapar oro på felaktiga grunder

Mikael Tofvesson säger att desinformationskampanjerna ofta riktar in sig på ämnen som det finns en oro för i samhället.

Förutom narrativet om svensk migrationspolitik har MSB sett fyra andra berättelser som sprids om Sverige. Det är att Sverige är russofobt, att Sverige går i USA:s ledband och är en kryptomedlem i Nato, och att Sverige kännetecknas av ”sedernas förfall”, då traditionella värderingar övergetts under framväxten av ett mångkulturellt samhälle. Även frågor kring EU är mål för främmande makt, säger Mikael Tofvesson.

– Desinformationskampanjerna lever tillsammans med vår inre debatt. Problemet är att de kan förstärka vissa värderingar och åsikter i en viss riktning, och tyvärr uppfattar vi att förstoringen av problem kopplat till flyktingfrågan skapar oro baserat på felaktiga grunder. Berättelserna förstoras eller vinklas så att de får negativa konsekvenser. En negativ konsekvens till och med vara våld emot flyktingar.

Långsiktig strategi

Mellan 2015 och 2016 såg MSB en ökning av desinformationsaktivitet mot Sverige, men sedan 2017 har aktiviteten planat ut och man har inte heller sett en ökning inför höstens val. Men de berättelser om Sverige som fått spridning de senaste åren fortsätter att påverka.

– Vår uppfattning är att detta är en del av en långsiktig plan att försöka nå våra medborgare och utifrån pressa våra beslutsfattare.

En konspiratoriskt lagd person skulle hävda att du försvarar svenska staten och att de andra främmande makterna ger en mer sann bild.

– Ja, och det är det narrativet som finns. Man kan inte lita på staten, man kan inte lita på journalister: vi ger en felaktig bild för vi har ett eget intresse. Men om man tänker att vi är ute för att lura befolkningen, då blir det väldigt underligt när vårt huvudbudskap är att vi tycker att befolkningen ska ha en allsidig kost på media. Vi lägger oss inte i vad du tycker och tänker. Var ligger manipulationen i det?

Mer sårbara för desinformation

Har desinformationen ökat?

– Alla ljuger. Även du. Det är ett mänskligt beteende. Det går inte att mäta. Däremot har vi blivit sårbara för att det är lättare att ha direktkontakt en masse. Du kan nå många människor raka vägen, utan att gå via en tidning eller en redaktör. Det har gjort att vi blivit mer sårbara för desinformation, för att vi är mer tillgängliga för den.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.