NMR demonstrerar i Kungälv. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

NMR slipper straff för 151 fall av hets mot folkgrupp

Publicerad

Nordiska motståndsrörelsens ansvarige utgivare slipper straffansvar för 151 publiceringar som bedöms utgöra hets mot folkgrupp, skriver tidskriften Expo.

Justitiekanslern, JK, har inlett åtta förundersökningar som omfattar 151 publiceringar mot Nordiska motståndsrörelsens sajt, skriver tidskriften Expo. JK bedömer att publiceringarna utgör hets mot folkgrupp.

Men sedan årsskiftet behöver utgivaren inte ta ansvar för publiceringarna förutsatt att de tas bort.

Har två veckor på sig

1 januari i år trädde nya grundlagsändringar i kraft i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Tidigare var en ansvarig utgivare juridiskt ansvarig för alla publiceringar på nätet, även de som gjordes under annan ansvarig utgivare. I och med ändringen skulle utgivarna få möjlighet till ansvarsfrihet för publiceringar som är äldre än ett år.

Om en utgivare underrättas av Justitiekanslern att en publicering kan utgöra brott har denna två veckor på sig att ta bort publiceringen och slipper på så sätt ansvar.

Redan innan lagen trädde i kraft fick den kritik för att extrema krafter kan publicera hets och hot utan att straffas.

– Att lagstiftarna, efter att ha varnats om konsekvenserna, gav nazisterna carte blanche att hetsa gratis på internet är en lagstiftarnas skamfläck i modern tid, säger Mårten Schultz till Expo.

De viktigaste ändringarna i TF & YGL

För utgivares ansvar för publiceringar på internet införs en möjlighet till ansvarsfrihet för material som är äldre än ett år.

Ändringarna innebär att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse från Justitiekanslern eller målsäganden om att viss information i en databas kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen.

Detta gäller endast om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen.

Det blir möjligt att i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter:

1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening

2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning

3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person.

Detta ska endast gälla om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa.

Källa: Riksdagen, text: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.