Colombias nuvarande president Juan Manuel Santos får Nobels fredspris 2016 för ”sin beslutsamma ansträngning att skapa fred i sitt land”, säger den norska Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullman five under tillkännagivandet.
Efter ett halvt sekel av blodiga strider och och fyra år av förhandlingar undertecknade Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Rodrigo Londono i september i år ett 297 sidor långt fredsavtal. Signeringen gjordes med en penna tillverkad av en gevärskula.
Utrikesminister Margot Wallström twittrade snabbt ”En historisk dag inte bara för Colombia, utan för hela världen”.
Fick inte med sig folket
Avtalet mellan den colombianska regeringen och Farc handlade om vapenvila och nedrustning. Farc-gerillans soldater skulle flyttas till ett av FN inrättat nedrustningsläger samtidigt som Farc-gerillan omvandlades till ett politiskt parti och fick tio platser i kongressen.
Santos lyckades övertala Farc-gerillan, dock inte sin egen befolkning. För att fredsavtalet skulle bli slutgiltigt krävdes colombianernas godkännande. Men när siffrorna från folkomröstningen presenterades i början av oktober visade det sig att nej-sidan vunnit. Så värst angelägna om att ta ställning i frågan verkade colombianerna inte heller vara. Valdeltagandet var 37 procent.
Besk eftersmak
Resultatet gav fredshyllningarna och gratulationerna en besk eftersmak. Och hur stabil vapenvilan i Colombia och avtalet är återstår ännu att se.
Men fredsförhandlingar räckte alltså för att ge Juan Manuel Santos ett Nobelpris.
Fredspristagare Obama
En annan president som tilldelats Fredpriset under sin ämbetsperiod är Barack Obama. Han hade knappt hunnit bo in sig Vita Huset när han utropades till fredspristagare 2009. Den norska Nobelkommittén ansåg trots det att Barack Obama hunnit med att ”skapa ett nytt klimat i internationell diplomati” och genomföra ”utomordentliga insatser för att stärka demokratin”, trots att han som USA:s president vid tillfället var högst involverad i två krig i Afghanistan och Irak.
Till och med Obama själv verkade tycka att det hela var märkligt. Den annars så avslappnade presidenten gav ett obekvämt intryck både vid utnämningen och utdelningen. Varken kritiken eller frågorna lät heller vänta på sig. Grundar norska Nobelkommittén fredspriset på löften och förhoppningar?
Priset som uppmuntran
Margot Wallström välkomnar årets val av fredpristagare.
Fredsforskare Peter Wallensteen säger till SVT att valet av Juan Manuel Santos var en överraskning och att man med det ”vill uppmuntra till ett fredligt slut på själva konflikten” mellan Farc och regeringen.
SVT:s utrikesreporter i Latinamerika Tigran Feiler är också positiv till varlet men tror att Nobelkommitténs beslut att ge priset till Santos kommer att skapa debatt.
Kontroversiella val
Nobelkommitténs preferenser är inte okontroversiella.1973 års fick USA:s utrikesminister Henry Kissinger och Nordvietnams chefsförhandlare Le Duc Tho dela på priset mitt under brinnande Vietnamkrig.
1994 gick priset till Yassir Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin för sina insatser i fredprocessen mellan Israel och Palestina.
EU tilldelades fredspriset 2012. Då var var det flera som bland annat poängterade att EU är en stark militärmakt, vars mäktigaste medlemmar är kärnvapennationer.