En av nöjessveriges riktiga tungviktare fyller 30 år idag. Nöjesguiden, vars jubileumsnummer släpps ikväll, har förändrat hur vi skriver om nöjesliv och har blivit närmast en skola för svenska kultur- och nöjesjournalister. Men i tidningens barndom var det många som tvivlade på att det skulle gå.

Tidningens grundare, Ajje Ljungberg, berättar att allt startade 1982. Ljungberg var praktikant på reklambyrån Arbmans i Malmö och gick i tankar på att starta en tidning.

– Jag upptäckte att människor i nöjeslivet pratade om saker som ingen tidning skrev om, säger han.

”En storebror som man tog i handen”

Första numret av gratistidningen kom ut i Malmö 1982 och på första uppslaget kunde läsarna hitta Nöjesguidens filsosofi. ”Vi presenterar människorna som sätter fart på stan. Vi gör det med en öl i högra handen och ett glas champagne i den vänstra”, löd en del av pragramförklaringen.

Det skulle vara högt och lågt. Och det handlade alltid om platser där folk kunde mötas. Därför var nöjeslivet en oumbärlig del av Nöjesguidens innehåll.

– Det sociopsykologiska spelet i utelivet intresserade mig. Utelivet får en väldigt stor roll för en grupp människor. Vi var som en storebror som man tog i handen ut i nöjeslivet. Det finns en dynamik som är spännande. För vissa är det mer hotfullt att inte komma in på en klubb än att förlora jobbet, säger Ajje Ljungberg idag.

Reklambyråspråket influerade tidningen

Då, 1982, såg inte magasinen ut som de gör idag. Men med Nöjesguiden kom Ajje Ljungberg och medgrundaren Michael Marlow att förändra Sveriges nöjesjournalistik.

– Vi förpackade journalistiken på ett intressant sätt och lät reklambyråspråket influera tidningen. Vi inspirerades också av formspråket och innehållet i amerikanska tidningar som Esquire och New York Magazine.

Fram till 1985 fanns Nöjesguiden bara i Malmö, men något hände när Ajje Ljungberg skickade tidningen till några av Stockholms mest kända krogar.

– Vi fick ett vykort från Café Operas grundare Anders Gunnarsson där det stod ”äntligen en intressant tidning om nöjeslivet. Lycka till!”. Det kändes såklart som en inbjudan.

Drivs av unga

1985 flyttade tidningen till Stockholm och gick från sporadisk utgivning till en månadstidning. Ajje Ljungberg och Michael Marlow fortsatte driva tidningen fram till 2001 då de valde att sälja. Nöjesguiden har fortsatt att ledas av unga människor. Nuvarande chefredaktören Margret Atladottir fick jobbet när hon var just 23.

Ajje Ljungberg gillar vad han ser i dagens Nöjesguiden.

– Jag är jätteglad att den är såpass bra. Den har ett historiskt avstamp i det som vi fastslog i början. Ibland kan jag bli livrädd för att tidningen ska säljas till en ägare som inte kan förvalta konceptet på rätt sätt. Jag har ju inget ansvar, men jag har varit förälder.

Vad gör du själv nu?

– Jag jobbar som rekryteringskonsult. En gång i veckan säljer jag ekologiska grönsaker, ibland från min plats på Möllevångstorget.

Här kan det vara värt att nämna att Ajje Ljungberg hade en liten torgrörelse redan under skoltiden. Tillsammans med Nöjesguidens Per Andersson, som idag är redaktör på Kulturnyheterna, sålde han grönsaker på just Möllevångstorget i Malmö.

– Jag är tillbaka där jag var för 35 år sedan. Men då sålde jag torgets billigaste grönsaker. Nu säljer jag de bästa och dyraste grönsakerna. En del av försäljningen går till restauranger i Malmö, så indirekt har jag en fot kvar i krogvärlden.