Oviss framtid för många fristadsförfattare

Publicerad

Med 22 städer är Sverige det land i världen som erbjuder flest fristäder till hotade författare och konstnärer. Men frågan är vad som händer när ens fristadsperiod är över. Kulturnyheterna har träffat två personer som fått fristad här. En som blev kvar efter sin period, och en som inte vet vad som kommer att hända. 

– Människor skickade mig hat- och hotmejl, och människor var villiga att skada mig bara för att tysta mig, säger Jude Dibia.

Han är just nu fristadsförfattare i Malmö och har med sina tre romaner han bland annat utforskat HBTQ-personers liv i Nigeria, där homosexualitet är straffbart.

För sina verk har Jude Dibia både fått hot från homofoba krafter och kritik från HBTQ-personer i landet som är oroliga för uppmärksamheten.  

– De var rädda för att jag avslöjade saker om dem som gjorde att andra kunde identifiera dem.  

”Kan inte ge efter för rädslor”

Att verka som fristadsförfattare i Sverige, med vetskapen om att det man skriver om kan påverka ens säkerhet i hemlandet, är tankar som måste läggas åt sidan, säger Jude Dibia, trots att han nu bara har sju månader kvar i Sverige.

– Om vi alla ger efter för rädslorna vi har så kommer inget att utvecklas. Man kan lätt komma hit och leva i tystnad i två år utan att dra uppmärksamhet till sig, men vad är det då man återvänder till? Eller så kan man starta en rörelse som kan förändra saker och ting.

Med 22 städer är Sverige det land i världen som erbjuder flest författare en fristad. Men frågan är vad som händer när ens två år är över. En som inte kunde återvända till sitt hemland Iran är Parvin Ardalan som tycker att en fristad är mycket mer än bara en säker plats att bo på.

– Ibland tänker de städer som tar emot författare att när de har tagit emot en person så räcker det. Men det är inte det. Man måste också ge utrymme för att författarna ska uttrycka sig och skapa nätverk.

”Vad händer om inte saker löser sig?”

Även om fristäder kan jobba mer med att ge sina kulturarbetare nätverk och ett sammanhang tycker hon ändå att mycket har blivit bättre sedan hon var fristadsförfattare 2010.

– Jude har mer möjligheter än jag hade, tycker jag, för nu finns det redan uppbyggda nätverk, så det är lättare att fortsätta, säger Parvin Ardalan.  

– Men det tar inte bort paniken eller rädslan som finns där. Man tvingas tänka: Jag har sju månader kvar, vad händer sen? Vad händer om saker inte löser sig som jag vill att de ska lösa sig?, svarar Jude Dibia.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer