Erik Halkjaer, Annika Eriksson och Ulrika Hyllert är tre journalister som ställer sig kritiska till den nya lagändringen. Foto: David Winnerstam/SVT

Publicister om nya lagförslaget: ”Begränsar våra granskningar”

Uppdaterad
Publicerad

På onsdagen klubbade riksdagen igenom en grundlagsändring som innebär att utlandsspioneri blir ett yttrande-och tryckfrihetsbrott. Något som kritiseras av flera inom mediebranschen.

– Problemet för journalistik är att vi begränsas i vilka granskningar vi kan göra, säger Annika H Eriksson, producent och programledare på Kaliber i P1.

Syftet med riksdagens nya lagändringen är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato.

Det innebär att det bland annat blir straffbart att röja en uppgift som ”kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”. Något som väckt oro för att det kan komma att gå ut över journalistiska granskningar.

Snävhet i granskningar

– Jag är orolig för att visselblåsare och personer som påträffar övergrepp eller fel som begås väljer att inte sprida informationen och att journalister väljer att inte publicera för att de är rädda för de rättsliga konsekvenserna, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser.

Även Annika H Eriksson, producent och programledare på Sveriges Radios granskande program Kaliber, är orolig för lagändringens konsekvenser.

– Vi har ju redan ett högt säkerhetstänk när det gäller källor men den största risken är väl att de kanske inte ens vågar kontakta oss längre. Då kan det bli en snävhet i vad vi gör för granskningar och det är ju jätteallvarligt.

Ottoson (M): Journalister och visselblåsare kan känna sig trygga:

Hoppas på bättre skydd

Enligt riksdagen kommer det finnas vissa undantag i lagen för journalistiska granskningar men hur det kommer att fungera återstår att se.

Svenska journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är även hon kritisk till lagändringen och hoppas att politikerna kommer att ha det journalistiska syftet i åtanke.

– Det vore klädsamt om politikerna tog till sig av den massiva kritik som kommit fram på sista tiden och utreder om lagen kan ändras så att den bättre skyddar både källor och journalister, skriver hon på förbundets webbsida.

Annat säkerhetspolitiskt läge

Ett argument för riksdagens lagändring att att skydda Sveriges säkerhet och täppa till vissa luckor som funnits i tidigare lagstifnting.

– När lagen lades fram sökte inte Sverige medlemskap i Nato. Nu hamnar vi ju i ett läge där svenska journalister kanske kommer att ge information om Turkiet och att en publikation hotar Sveriges samarbete inom Nato, säger Erik Halkjaer som tycker att lagen bör ses över med ansökan om Natomedlemskapet i större åtanke.

SVT:s vd Hanna Stjärne ser liknande konsekvenser.

– Risken är att lagen leder till självcensur, både bland uppgiftslämnare och journalister. Det innebär också att medias möjlighet att kritiskt granska och rapportera om bland annat internationella samarbeten kraftigt försvåras.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: TT/SVT

Utlandsspioneri

Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato.

I regeringens proposition går att läsa:

”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”

Turerna kring lagförslaget

Utredningen om lagförslaget om utlandsspioneri blev klar 2017 men lämnades, efter omarbetning, som lagförslag till riksdagen först 2021.

Den förra riksdagen röstade igenom förslaget i april året därpå, då alla partier förutom Vänsterpartiet och Liberalerna röstade för förslaget. En förändring i grundlagen kräver att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan och den nyligen tillträdda regeringen väntas rösta igenom förslaget den 16 november.

När KU justerade betänkandet på torsdag 11 november inför den andra omröstningen i kammaren den 16 november, reserverade sig inte Liberalerna längre, medan V och MP, som svängt i frågan, reserverade sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.