Den nya vågen av svenska gangsterrappare har miljoner lyssnare, och toppar listorna med låtar om kriminalitet, vapen och droger. Genren har alltid varit omstridd, men på senare tid har låttexter börjat användas som bevis för att rappare begår verkliga brott.
– Det är framförallt två fall där vi har använt oss av raptexter i förundersökningen, berättar Tobias Yström, polisassistent i Rinkeby.
Bevis i fällande dom
Tobias Yström förklarar att polisen dels kunnat knyta ihop misstänka personer med varandra genom rapparnas musikvideos, men man vill också visa på faktisk gängtillhörighet.
– Det kan vara att rapparna sjunger om döda personer, eller visar lojalitet mot en viss sida i en konflikt. Då har vi använt musikvideon och texten för att visa att en viss person är kopplad till en kriminell gruppering.
I en förundersökning som Kulturnyheterna tagit del av får den misstänkte rapparen upprepade gånger svara på frågor om det han sjunger om är hämtat från verkligheten. Samma person dömdes i tingsrätten för grovt vapenbrott, och såväl text som musikvideo användes som pusselbitar i bevisningen.
Raprättegångar – en amerikansk import
Frågan om gränsen mellan fiktion och verklighet, och kritik om att glorifiera en kriminell livsstil, har riktats mot gangsterrapen sen genren föddes i USA under det sena 1980-talet. I gangsterrappens hemland har det sedan dess blivit allt mer vanligt förekommande att raptexter och musikvideos används i åtal där rapparna själva misstänks för brott.
– Det är något som sker genomgripande och som har pågått i flera decennier, säger universitetslektorn Erik Nielson, som är en av författarna bakom boken ”Rap on trial”.
– Det kan vara fall där raptexten läggs fram som en liten del av bevisningen, men det finns många exempel på när åtalet är väldigt svagt och man lutar sig mot raptexten för att säkra en fällande dom.
Forskare: Problematisk taktik
Enligt Erik Nielson är hiphop den enda musikgenre som används på det här sättet inom det amerikanska rättsväsendet, och de som döms är till största delen unga svarta – och latinos, något som väcker frågor om diskriminering.
– Min oro är att åklagaren säkrar fällande domar på ett oärligt sätt, de lägger fram låtar som bevisning när den misstänkte annars inte hade fällts, genom att anspela och förstärka rasistiska stereotyper, säger Erik Nielson.
Tillbaka i Sverige, där raptexter använts som bevisning i betydligt mindre skala, säger polisen Tobias Yström att rapparna än så länge inte är föremål för någon särskild utredningsinsats.
– Vi har inget speciellt span på de här musikerna, det är inte så att de är på någon fokuslista hos oss. De gånger vi kommer i kontakt med personerna så är det för att de är misstänkta för brott – inte för att de är musiker.