Skådespelarna kliver ut på scen men det inte är pjäsens början. De har ett meddelande från Left Bank Theatre i Kiyv. Där spelar de samma pjäs den här kvällen. Det går ett sus genom publiken. Ett pulserande nu som sträcker sig från den ukrainska huvudstaden till Göteborg.

”Bad roads” är skriven av Natalka Vorozjbyt och skildrar kriget innan den storskaliga invasionen. Den består av sex berättelser: en rektor utan giltiga handlingar stoppas vid en vägspärr, en ung författare på väg till fronten blir tokförälskad i soldaten hon färdas med, en kvinna kör på en höna och vill återgälda förlusten.

Kvinnors utsatthet är i fokus, liksom den vardag som fortgår bortom striderna. Det handlar om kärlek och övergrepp, mörkt men fullt av dråplig humor. Uppsättningen sprakar av infall och sceniska uttryck, fyrverkerier och klubbmusik. Trots att ensemblen är svensk känns det som ett gästspel.

Regissören, Tamara Trunova syr ihop scenerna sömlöst med ett metaperspektiv, som om allt bara är teater, en brechtiansk verfremdungseffekt.

Snillrikt och plågsamt att bevittna, som om mänskliga relationer i konfliktens härd bär ett performativt drag. Men samtidigt ett problem om man behöver komma nära det faktiska krigstillståndet för att kunna förstå bättre.

Det är en något ojämn föreställning med glänsande svart humor och bitvis överlastade absurditeter. Glänser extra gör Caroline Söderström i rollen som den överromantiska författaren och Mia Höglund-Melin som en supande älskarinna i en makaber liktransport. Drastiskt och skarpt.

Från krigets Ukraina var både regissör och dramatiker på plats vid premiären. Bad roads är bland det mest angelägna man kan se på en svensk teaterscen just nu.