Niko Pirosmani föddes på en bondgård i Georgien 1862, men när föräldrarna dog flyttade han till stan och började som skyltmålare; det gick så där.

1910 upptäckte poeten Ilya Zdanevich en av konstnärens skyltar på en pub i Tbilisi och tog med några av hans verk – bland andra ”Kvinna med ölkrus” – till Moskva.

Det ryska avantgardet imponerades av den självlärde Pirosmanis radikalt moderna stil. Grovt förenklade, platta figurer mot svart bakgrund som till exempel ”Rådjur vid vattenhål” och ”Stilleben”. Så när konstnärens verk visades i Moskva presenterades han som Östeuropas svar på naivisten Henri Rousseau.

Precis som Rousseau – som målade djungler fulla av vilda djur utan att någonsin lämna Paris – fantiserade Pirosmani gärna om exotiska djur som han bara sett på bild. Det är därför konstnärens ”Giraff” och ”Sittande gult lejon” ser lika ”naiva” och ”primitiva” ut som en barn-teckning.

Men Pirosmanis verk är samtidigt en autentisk dokumentation av vardagslivet i det gamla bondesamhället. På en målning rusar det moderna Kakheti-tåget fram så att gnistorna flyger. I andra målningar poserar lokala yrkesmän som en kock, en fiskare och en kameldrivare i tidsenliga plagg.

Som skyltmålare lärde sig Pirosmani att snabbt fånga folks intresse. Han avbildar djur som människor och människor som djur – rakt upp och ner utan något psykologiserande. Ett faktum som gör konstnärens målningar både självklara och mystiska – ett slags magisk realism. Bra jobbat Louisiana!