Att recensera Picasso på Moderna museet är som att recensera bibeln i kyrkan.

Pablo Picasso är åtminstone en halvgud inom modernismen och var med och formade stilar som kubismen och surrealismen i början av 1900-talet.

Alla städer som kan, från Kiruna till Barcelona, vill gärna visa att: Picasso var här! Vi har en bit av honom också! Inte så konstigt – eftersom det är bland den dyraste konsten som finns. Och faktum är att Moderna museet i Stockholm har ett par ikoniska verk i sina samlingar.

Så när utställningen börjar med den monumentala, klassiska målningen La Source (Källan) bara för att på andra sidan rummet hänga den här kissande kvinnan på stranden, tycker jag att det är lite kul. Kanske driver han med mig, men mest tror jag att han driver med sig själv och sitt ”viktiga arbete”. Och i båda fallen äger kvinnorna stranden.

Utställningen gör att Picasso liksom studsar upp från konsthistorien, som han själv är del av, och landar i ett rätt absurt och knasigt universum. Ibland liknar motiven brutala serieteckningar av riktiga antihjältar. Kontraster och linjer är viktigast. Jag tycker att det är mest spännande när det drar åt svartvitt eller gråskala, grisaille.

En målning är så avskalad att motivet, kvinnan, känns som resterna av en docka som någon har lekt med i 90 år tills ögonen hänger på sniskan och färgerna helt har tvättats bort. Bara konturerna är kvar.

Sena Picasso är som en ensam jazzmusiker som fortsätter improvisera långt efter stängning. Om det är lite gubbigt – att konstnärligt göra vad man har lust med, utan att bry sig så mycket om ifall folk kommer gilla det – ja, då finns det en del att hämta hos gubben.

I vår tid, som på många sätt handlar om striden om sanningen, och om vem som skriver historien, ligger realismen som en skugga över kulturen. Och det är lätt att glömma det absurda, det surrealistiska och det tramsiga. Konst och annat hittepå som kan vara slängigt, uppochner eller galet ömsint. Och då är det här måleriet en motståndshandling. För verkligheten är mycket mer än realistisk; den kan vara mycket roligare än så.

Fler konstrecensioner här.