Regeringens utredning föreslår att ett svenskt museum om Förintelsen blir verklighet. Men Länsmuseernas samarbetsråd menar att den uppgiften ska skötas av existerande museer. På bilden utställningen ”Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen berättar”, från Historiska museet 2018. Foto: Erik Lernestål/Statens historiska museer

Regeringens utredning klar: Föreslår ett Förintelsemuseum i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt museum bör inrättas i Sverige för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen, konstaterar en utredning som har lämnats in till kulturdepartementet. Men Länsmuseernas samarbetsråd ser förslaget som fel väg att gå.

Museet som föreslås i utredningen ska verka för att fördjupa, bibehålla och utveckla kunskaperna om hur Förintelsen möjliggjordes och vad som skedde i Europa under andra världskriget. Dessutom ska Sveriges agerande i relation till Förintelsen och Nazityskland belysas på ett fördjupat och problematiserande sätt.

– Det finns länder som Ungern och Polen, till exempel, där historien om Förintelsen just nu skrivs om. I Europa, och i Sverige också, breder antisemitismen och antiziganismen ut sig, säger utredaren Birgitta Svensson, professor i etnologi vid Stockholms universitet och tidigare ständig sekreterare i Kungliga Vitterhetsakademien, om varför behovet av ett Förintelsemuseum är stort.

Utreddes snabbt

2018 lovade statsminister Stefan Löfven (S) att frågan om ett museum skulle snabbutredas, efter ett förslag från Förintelseöverlevaren Max Safir. I regeringens direktiv poängterades att det saknas en museiverksamhet i Sverige som kan samla in föremål med anknytning till Förintelsen och förmedla minnen av det historiska skeendet.

Utredningen rekommenderar ett startdatum i januari 2022 för den nya verksamheten, och att arbetet med att samla in berättelser, föremål och annat material från överlevande i Sverige bör inledas skyndsamt med tanke på de personernas höga ålder.

– Därför föreslår vi att ett befintligt museum kan ta på sig ansvaret att påbörja arbetet innan det nya museet kan vara på plats, säger Birgitta Svensson.

Förslaget nämner ingen specifik plats där det nya museet bör uppföras, men listar en rad kriterier som bör uppfyllas: Platsen bör ha historisk anknytning, närhet till akademiska institutioner för museet att samverka med samt möjliggöra en hög publiktillströmning.

”Mycket kostsamt”

Helt fel, enligt Jonas Hellberg, ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd, som kommenterar utredningen i ett pressmeddelande:

”Minnet av Förintelsen bör hållas levande och uppmärksammas i hela landet. Ett nytt centralt museum i exempelvis Stockholm blir dels mycket kostsamt, dels så riskerar museets viktiga uppdrag att aldrig kunna uppnås. Ska kunskapen om Förintelsen öka krävs det utställningar och pedagogiskt museiarbete i hela landet.”

Länsmuseerna föreslår i stället att staten ger ett anslag och uppdraget till landets 24 länsmuseer att bedriva verksamheten.

Förintelsemuseet

Visa

Huvudförslaget är att museet inrättas i form av en ny, fristående myndighet. Myndigheten bör ha en styrelse med fullt ansvar, för att stärka museets oberoende och legitimitet.

Regeringen föreslås tillsätta en organisationskommitté från och med den 1 januari 2021 med uppdrag att förbereda och genomföra inrättandet av myndigheten.

Museet bör kunna inleda sin verksamhet från och med 1 januari 2022.

Museets resurs- och lokalbehov bedöms vara sådant att en ny museibyggnad bör uppföras.

Regeringen föreslås överväga att förlägga museet på en plats med en i sammanhanget historisk betydelse.

Källa: Kulturdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer