Ruben Östlund manglade motståndet. Vilket är helt i sin ordning eftersom ”Triangle of sadness” var den bästa svenska filmen 2022. Det var dock målfoto mellan den och Tarik Salehs ”Boy from heaven” – som dock kunde fått någon bagge till.
Triangeln har fått ganska svalt mottagande här hemma, så detta skulle kunna ses som en rejäl revansch. Om man nu längtar efter en sådan efter en Guldpalm och en hel svärm med Guldbaggar.
Det var en revansch även på Tarik Saleh efter galan 2018 då båda var multipelt nominerade, för ”The square” respektive ”The nile hilton incident” – och då vann Tariks film det flesta (5), inklusive Bästa film, (Ruben 2). Nu blev det alltså tvärtom. Om de håller samma produktionstakt kommer de mötas här igen om fem år.
Prestigesatsningen ”Bränn alla mina brev” hade hela sex nomineringar, men fick inga baggar. Men så var den också småstel och lätt museal. Jag blev snarare överraskad att den fick så många nomineringar.
Bäst utdelning fick ”Svart krabba”, som fick 100 procent av sina nomineringar, tre av tre. Vilket innebär att Netflix tagit sig in i finrummet, och det kan man tacka coviden för. Strömmade filmer är tillåtna i Bagge-racet sedan 2020.
Man kan också konstatera att man inte behöver gå på scenskolan för att vinna en Guldbagge för skådespeleri. Naturalismen och amatör-skådespeleriet regerar fortfarande, vilket nog fick alla skolade aktörer i salongen att – återigen – knyta näven i byxfickan.