Sean Connery kämpade för ett självständigt Skottland och kampanjade aktivt för den segrande ja-sidan i folkomröstningen om att inrätta ett skotskt parlament. Foto: Chris Clark, TT arkiv

Sean Connery – mer än bara Bond

Uppdaterad
Publicerad

Skådespelaren Sean Connery är död. Han var i stort sett okänd när han fick gestalta den elegante agenten James Bond, en roll som han under resten av karriären på olika sätt försökte bli kvitt. För den skotske nationalisten Connery fanns det saker som låg närmare hjärtat än det brittiska imperiet.

Uppvuxen under 1930- och 40-talen i Edinburghs fattigkvarter Fountainbridge fick Tommy Sean Connery en tämligen tuff start i livet. I tonåren försörjde han sig enligt Reuters bland annat som mjölkbud och med ett så udda jobb som att polera likkistor.

Självständighetskämpe

Sitt skotska arv stoltserade han med genom hela livet. Redan under sin korta sejour i flottan lät Sean Connery tatuera in orden ”Scotland Forever” på ena armen (på den andra stod det ”Mum & Dad”). Och vid ceremonin då han adlades bar han tartanmönstrad kilt i svart och grönt efter moderns klan McLeod.

– Sean var en legend över hela världen, men först och främst var han en stolt skotte och patriot, säger det skotska nationalistpartiets Nicola Sturgeon med anledning av dagens dödsbud.

1997 kampanjade Sean Connery aktivt för ja-sidan i folkomröstningen om att upprätta ett skotskt parlament, en omröstning man också vann.

– Hela sitt liv kämpade han för ett självständigt Skottland, och vi andra som tror på samma sak är honom ett stort tack skyldiga, säger Nicola Sturgeon.

Bli kvitt Bond

Sean Connerys karriär på vita duken inleddes redan på 1950-talet och spände över sex decennier. Parallellt med succén som James Bond på 60-talet medverkade han bland annat i Alfred Hitchcocks ”Marnie”. Efter att ha tackat nej till att göra fler Bond-filmer tog Sean Connery ett uppehåll från skådespeleriet i ett försök att göra sig fri från rollen. Och han lyckades – åtminstone delvis.

Åren därefter kom han att göra flera framgångsrika rollprestationer som bland annat prisades med en Oscar, två Bafta och tre Golden Globes.

Bland annat för gestaltningen av den mordutredande franciskanermunken William av Baskerville i 1986 års filmatisering av Umberto Ecos medeltidsdeckare ”Rosens namn”. Oscars-statyetten fick han för birollen som patrullerande chicagopolis i Brian De Palmas gangsterdrama ”De omutbara” från 1987.

Bland andra framgångsrika filmer kan nämnas ”Mordet på Orientexpressen” (1974), ”Indiana Jones och det sista korståget (1989), ”Blodröd sol” (1993), ”Jakten på Röd Oktober” (1990) och ”The Rock” (1996).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer