Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Myndighet rensar ut forskningsskatt i hemlighet

I SGUs projektspecifikation framgår att böcker borde brännas i hemlighet för att undvika negativ publicitet. Foto: SVT Grafik

När Sveriges geologiska myndighet lägger ned sitt bibliotek riskerar 400 år gammalt material att förstöras. Samtidigt föreslår projektspecifikationen att hålla utrensningen hemlig för media för att undvika negativ publicitet.

En 160 år gammal svensk forskningsskatt riskerar att monteras ned. Det visar en granskning av myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Uppsala Universitet som Kulturnyheterna har genomfört.

SGUs bibliotek har Sveriges största samling av geologisk forskning och data. Den 31 december ska verksamheten flyttas till Uppsala universitet av besparingsskäl, något som enligt myndighetens pressmeddelande kommer att innebära ”ökad tillgång till materialet och generösare öppettider”.

Men SVT:s granskning visar att det inte är hela sanningen. Enligt projektdokumenten och källor inom myndigheten kommer Uppsala Universitet bara upplåta plats en begränsad del av SGU:s forskningsskatt. Övrigt material, enligt vissa uppgifter så mycket som 80 procent av samlingen, kommer att magasineras, rensas ut och i vissa fall förstöras. Inuti biblioteket har böcker och dokument redan börjat slängas i svarta sopsäckar.

– Jag blir riktigt arg och ledsen över att man kan komma på idén att göra något liknande. Det är ändå statliga tillgångar som vi har bekostat gemensamt och då ska man förstöra det, säger Peter Harström, som är ordförande i Tunabygdens geologiska förening och befinner sig på SGU:s bibliotek på en konferens.

”Kulturhistoriska värden föröds”

Inget av detta nämns i SGU:s offentliga bild av flytten. Nedläggning av biblioteket, som redan har inletts, har i sig skapat starka reaktioner inom geologisverige. I veckan har en namninsamling startat bland svenska geologer som kräver att flytten stoppas.

”Vi anser att nedläggningen av SGUs bibliotek gör att stora ekonomiska, vetenskapliga och kulturhistoriska värden föröds och går om intet – för oss och för framtida generationer och samhällen”, skriver initiativtagarna i sin protest.

– Det har förekommit viss gallring och då har det inte varit geologer med. Men exakt vad som har slängts, det vet vi inte, säger SGU-geologen Jenny Andersson när Kulturnyheterna besöker biblioteket.

– Det är väl bra att de flyttas över och slås ihop. Däremot, vad som händer med resten, oroar mig ganska djupt, säger hennes kollega Per Nysten.

En del av materialet som rensas ut finns tillgängliga på andra myndigheter och bibliotek, men enligt SVT:s källor riskerar ”ett stort bestånd av ovärderlig geologisk information”, tusentals hyllmeter av rapporter, monografier och exkursionsguider från Sveriges gruvnäring och geologiska forskning, försvinna.

Föreslog mörkläggning

I projektspecifikationen rekommenderas att böcker som gallras ut ska förstöras i hemlighet, för att undvika ”negativ uppmärksamhet i media” och ett ”minskat förtroende för SGU och Uppsala Universitet”. Bland signaturerna för dokumentet står bland annat nedläggningens projektledare Lena Ekelund.

När Kulturnyheterna når henne avfärdar hon kritikerna som en ”en liten del högljudda användare”.

– Vi har inte gjort oss av med något. Vi har rensat ut. Sen får vi besluta i nästa steg vad vi gör med det.

Vad menar ni med att material ska förstöras i en ”sluten destruktion”?

– Det är ingenting som är på väg till destruktion. Ingen ansvarig chef vill förstöra material som är av vikt för samhället eller verksamheten, säger Lena Ekelund.

– För ganska många människor så sticker det i ögonen när man bränner böcker, om man ser det lösryckt ur sitt sammanhang. Vad gör vi då, när vi provat alla andra möjligheter? Då kanske man inte vill att det ska ligga i containrarna fullt öppet, men vi är absolut inte där ännu, fortsätter hon.

Lena Ekelund menar att SGU har kompetensen att bedöma vilket material som är viktigt, och tycker inte att flytten är en stor affär. Hon medger dock att en del material redan har förstörts, som gamla topografiska kartor och tidskrifter, men tillägger att ”ingenting som är relevant för geologiverksamheten har avyttrats”.

Oklart hur mycket som sparas

Men SVT:s källor menar att en betydligt större del av materialet än så riskerar att försvinna. Universitetet har inledningsvis bedömt 70 hyllmeter som intressant, men inväntar nu en mer genomgående bedömning från SGU innan man tar slutgiltigt beslut. Det kan ställas mot att SGU:s samlingar består av över 2234 hyllmeter material. Förfarandet är ”okunnigt, obildat och respektlöst för kommande generationer”, enligt en källa på SGU, som menar att världsunikt material nu går förlorat.

– Vi skulle tacksamt ta emot det här. Egentligen vill jag inte, men det är en nödlösning om alternativet är att destruera, säger Peter Harström, ordförande i Tunabygdens geologiska förening.

Detta är SGU:

Visa

Myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) hanterar frågor som rör berg, jord och grundvatten. Deras bibliotek i Uppsala grundades 1858 och rymmer Sveriges största samling av geologisk forskning och information från 1600-talet och framåt. Det beskrivs som navet i den svenska geovetenskapliga kunskapsbanken av experter som SVT talat med.

I projektplanen för flytten framgår att topografiska kartor, utredningar, och äldre kartböcker redan har fått beslut om att avyttras. Dessutom har Uppsala Universitet uppgett att de inte har intresse för hundratals hyllmeter av nordiska och svenska böcker, tidskrifter och kartor. Av de böcker som blir kvar uppger projektplanen att man ska ”pröva möjligheten” att ge bort materialet, men att de böcker som är kvar efter projektets i slutändan ska gallras. I nuläget rör det sig om tusentals hyllmeter material.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer