Filmen Shazam handlar om 14-årige Billy som blir en vuxen superhjälte.

Shazam!-regissören David F Sandberg om samtidsvurmen för superhjälte-filmer

Uppdaterad
Publicerad

2019 ser ut att bli ännu ett år i superhjältens tecken, kanske ett av de främsta superhjälteåren genom tiderna med 13 premiärer. Årets tredje superhjälte att ta plats på vita duken är Shazam!. En humoristisk vinkel på den överbefolkade genren, i regi av svenska David F Sandberg. Men frågan är vad superhjältevurmen säger om samtiden.

– Den handlar om en kille som är 14 år, som får kraften att säga shazam, så blir han förvandlad till en vuxen superhjälte. Det leder till så många möjligheter. För man vill ju se vad en 14 -åring skulle göra om han kunde bli en superhjälte. Det är klart att han skulle filma sig själv när han testar superkrafter och lägga upp på youtube och bli viral, säger David F Sandberg, som gjort sig ett namn i Hollywood som skräckfilmsregissör men nu går in i superhjältefabriken.

Superhjälte-tätt 2019

2019 ser ut att bli det superhjälte-tätaste filmåret någonsin, med 13 superhjältefilmer inplanerade, varav 11 är biopremiärer. DC, som ligger bakom Shazam! och äger rättigheterna till Superman och Batman konkurrerar med Marvels superhjälteimperium. Som i nästan ett decennium och med 20 filmer i bagaget, dragit in över 17 miljarder dollar.

Superhjältens status i samtiden, lockar regelbundet till debatt. Vad säger superhjältefilmen egentligen om vår samtid? Säger den ens något? Nyligen konstaterade DN:s Katrine Marcal, att ”superhjältefilmer är för barn och drogade får”.

Medan hennes kollega Andrev Walden, nyligen sett 42 timmar Marvelfilm och konstaterar att han är glad att få leva i en guldålder för sagor, som inte säger någonting om vår tid.

Jämlikhet och representation i superhjältefilmen

– Det slående för superhjältefilmen är att de frågor som är uppe på tapeten är de frågor som många idag är överens om, som kanske inte kostar så mycket. Det handlar om jämlikhet och representation, lite mindre kanske om omfördelning av resurser, säger Malin Nauwerck, kulturskribent och kulturredaktör på Flamman.

De politiska undertonerna, är svåra att bortse från i Black Panther, den första svarta superhjältefilmen, från förra året, med en konflikt som kan tolkas som en ideologisk strid mellan olika idéer om svart frigörelse. Malcolm X möter Martin Luther King. Med superkrafter.

– Det var en stor diskussion om representation efter Black Panther, men jag skulle vilja lyfta ett annat exempel, det är Jessica Jones som var en superhjälte tv-serie, där valde man att beskriva kvinnors psykiska ohälsa i förhållande till män genom den här genren.

Slavoj Zizek och Batman

Utan större svårigheter kan fler samtidspolitiska frågor skönjas i de senaste årens superhjältefilmer. Skurken Thanos i Marvelfilmerna skulle utan problem kunna tolkas som en radikaliserad miljöaktivist som vill förhindra klimatkollapsen genom att utrota hälften av alla levande varelser i universum. Och var det en slump att Batman-skurken Bane i The dark knight rises från 2012 bokstavligt talat ockuperade Wall street samtidigt som Occupy- rörelsen gjorde detsamma? Det tror i alla fall inte den slovenske filosofen Slavoj Zizek.

Men måste en superhjältefilm som görs idag, verkligen säga något relevant om sin samtid, eller kan det räcka med att det är en kul film?

– Alla bra filmer gör väl det på sätt och vis, vi fokuserar väldigt mycket på familj, den handlar om att hitta sin familj. Billy som den handlar om har bott i olika fosterhem, berättar David F Sandberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.