”Ett fruntimmer 20 år, med god förmögenhet, önskas ingå äktenskap med en god man för att befrias från snål förmyndare”.
”En 35-års ungkarl med 30 000 kronor kapital söker sig en bildad flicka eller barnlös änka, ej över 30 år, med omkring 25 000 kronor i hemgift, för att ingå äktenskap, om tycke och kärlek uppstå. Ingen utan dessa egenskaper göra sig besvär.”
”Finnes det bland eder damer en god ädel älsklig kvinna som sätter högre värde på en skön brasa vid hemmets härd än jazzpalatsens danser?”
Kärlek i en annan tid
Såhär kunde det se ut i kontaktannonserna i Dagens Nyheter mellan i början av 1900-talet.
För hundra år sedan handlade inte kontaktannonserna om träning, resor, och social talang, som de kan göra idag. Istället gällde det att hitta en familjeförsörjare, eller en hemmafru.
– Det handlade inte om guldkant på tillvaron på den här tiden, utan vad man skulle leva för liv. Både för kvinnorna som skulle få sig en förmyndare, men också för mannen som såg det som en möjlighet att förändra sitt liv, säger Josefin Berglund, som har forskat om svenska kontaktannonser genom tiderna.
Personligheten slår igenom
På 1980-talet hade allt förändrats. Uppgifter om livsstil, längd och bystmått blev plötsligt lika viktigt för den som vill träffa den rätta genom tidningen.
”Rar blondin söker, för eventuellt äktenskap, snygg, mycket mörklagd man, 28-40 år, nykter, karaktärsfast, hem och barnkär. (3,5 års dotter finns)”.
Svar till: Vårt lyckoår
”Önskas: Mjuk och kelig tjej med klor, som är intelligent, allmänbildad, en aning busig och med massor av humor”.
Svar till: Lika barn leka bäst
– Man började skriva saker som ”Jag är rökfri och kramig”, då rökfri var något man börjat positionera sig i. ”Kramig” visar hur de här känslomässiga orden börjar få genomslag. Och så skrev man att man inte var fixerad vid karriären, då det började bli en trend, säger Josefin Berglund.
De här små livsberättelserna på 30 ord speglar vilka kvinno- och mansideal som gällt vid olika tidpunkter i Sveriges historia. Samtidigt finns där en sårbarhet, och en evig hunger efter kärlek och närhet, som är tidlös.
– Man blir berörd av människors innersta längtan att träffa någon, men också av att kvinnor var så omyndiga. Men den tilltro och den förhoppning man lägger i texten är alltid rörande och gripande, säger Josefin Berglund.
Kulturen sätter spår
Det går också att spåra populärkulturella fenomen i kontaktannonserna. På 70-talet kunde det till exempel låta såhär:
”Besvärligt kvinnobarn, 23 år, söker varmhjärtad, naturbegåvad teddybjörn som kan försvara sig”.
Svar till: I need some trygghet.
– Det här var på 70-talet. Hon ville ha en man som var varmhjärtad, mjuk och trygg som en teddybjörn. Lite kuriosa är då att ”Teddybjörnen Fredriksson” låg etta på svensktoppen just då, säger Josefin Berglund.