Sveriges äldsta lagliga graffitivägg invigdes flera år innan graffitin ens hade kommit till Sverige. Året var 1979 och det kommunala parkeringsbolagets nya skrytbygge P-huset Anna stod klart vid kanalen i Malmö.
”Vi gör ett klotterplank”
Konstnären Leif Svensson smyckade huset med runor men lät bli att smycka ena huset av änden då han befarade att det skulle klottras över. Istället kom han med ett mycket kontroversiellt förslag.
– Och då tycker jag, sade Leif Svensson, att vi gör ett klotterplank av det, som man kallade det för vid den tidpunkten. Sedan dröjde det inte många timmar innan det stod ungdomar här med sina burkar. De ställde burkarna runt omkring sig på gatan, som de inte var vana vid, de skulle ju gömmas. Men här kunde de spraya på, säger Nils Yngvesson (S), före detta kommunalråd i Malmö, som tog det kontroversiella beslutet.
Nolltolerans
I Stockholm råder nolltolerans mot graffiti. Men i Malmö har man nyligen beslutat om att göra även det 90 meter långa planket vid Folkets Park till en permanent, laglig graffitivägg.
Journalisten Kolbjörn Guwallius är positiv till lagliga väggar och menar att de gör det möjligt för fler att se högkvalitativ graffiti.
– Normalt sett hamnar den graffitin på baksidorna, ute i industriområden eller längs med järnvägsspåren som man bara susar förbi. Då får de allra flesta människor bara se tags, och så tror man att de är graffiti, säger han.
Kritiker menar att den lagliga graffitin också gör att det blir mer olaglig graffiti i staden, vad säger du om det?
– Det finns ingen forskning som visar det vare sig det ena eller det andra, vad gäller den frågan. Det borde egentligen göras mer forskning på den frågan. Om man har lagliga väggar i en stad då får du också de den här graffitin som du kanske aldrig annars får se som vanlig statsmedborgare, säger Kolbjörn Guwallius.
Rättelse i inslaget: I maj 2012 invigdes den förlängda Draken, så nu finns det en 41 meter lång laglig vägg i Göteborg.
Reporter i inslaget: Sindra Grahn
Foto: Richard Lindström
Klippning: Sindra Grahn