Sedan 1992 har de tryckta upplagorna av svensk nyhetspress minskat med mer än en tredjedel, enligt siffror från Tidningsstatistik, Aftonbladet, DN och DI. Och varslen av journalister följer i krisens spår.

Och inför valet nästa år kommer fler kommuner än tidigare att stå utan journalistisk granskning. Två av dem är Klippan och Örkelljunga där tidningen Helsingborgs Dagblad lägger ner sina redaktioner.

Bevakning i fyra kommuner läggs ner

Ännu så länge besöker någon av reportrarna varje dag kommunhuset och hämtar aktuella handlingar.

– Vi har egna postfack och rör oss helt fritt i lokalerna, säger Jessika Jellbom, redaktör för Klippanredaktionen.

Men i februari ska HD dra in sin tidigare bevakningen av fyra kommuner i nordvästra Skåne. Och nyheten om nedläggningen av bevakningen har väckt starka reaktioner bland läsare i Klippan.

”Säljer ut vår själ”

– Läsare kommer fram och säger att vi säljer ut vår själ, lokaljournalistiken. Det vi är bäst på och det unika material som vi har, säger Sara Johansson, lokalredaktör i Klippan och sportreporter.

Förutom att orten mister sin kommunbevakning upplever hon att Klippanborna känner sig svikna av tidningen.

– Det känns ju jättetråkigt och konstigt. Allt som händer här kommer bara kunna försvinna ut i ingenstans. Jag tror att folk känner sig mindre värda och frågar sig varför inte Klippan bevakas. Man känner sig övergiven.

”Nämns inte orten finns den inte”

Förutom Klippan ska även bevakningen av Bjuv, Åstorp och Örkelljunga läggas ner. I Örkelljunga är Sven Sandström som själv är född på orten ensam redaktör.

– Det är framför allt ledsamt för våra läsare. Många har ju haft tidningen i fyrtio år – och tidningen har varit här i närmare hundra år. Nämns inte orten någonstans så finns den ju inte heller. Så vem ska göra det i fortsättningen? frågar han sig.

”Känns bittert”

Men enligt ledningen har tidningen helt enkelt inte längre råd att ta på sig det demokratiska ansvaret i alla kommuner som man bevakat tidigare.

– Vi har ju tagit det ansvaret men vi har inte råd längre, säger chefredaktör Lars Johansson.

– Det känns bittert och är inget vi önskar. Men det vi gör nu är att vi begränsar vårt bevakningsområde. Nedskärningarna i personalen slår rakt över hela tidningen – men det drabbar läsarna mest i de här fyra kommunerna, säger han.

Samma utveckling i hela Sverige

Utvecklingen på Helsingborgs Dagblad speglar situationen i hela Sverige. På tjugo år har antalet tryckta upplagor av svensk nyhetspress sjunkit från 4,8 miljoner om dagen till cirka 3,1 miljoner om dagen och antalet anställda journalister minskat från 7000 till cirka 5100 enligt Tidningsutgivarnas statistik. (Undantaget Sydsvenskan, DN och DI som har cirka 500 anställda.)

Men trots det är det inte sällan den lokala journalistiken som fortfarande bär sig, både genom annons- och prenumerationsintäkter.

– Fortfarande annonseras det hos oss från de olika orterna, för det är här man får bäst spridning. Så att man tar bort just de sidor där vi kanske fortfarande tjänar pengar känns märkligt, säger Sara Johansson.

Oro inför valåret

Och Jessika Jellbom, redaktör för Klippanredaktionen, tycker att det är anmärkningsvärt att man lämnar de fyra kommunerna utan bevakning precis inför ett valår.

– Vi har nya uppstickarpartier i grannkommunerna som fick 25 procent förra året. Vad har de uträttat de här fyra åren? Och vem ska fullgöra en bevakning av dem nu? undrar hon.