Foto: Andreas Andersson/SVT Grafik

Trenden: Därför spelar vi mer och mer brädspel 

Publicerad

Brädspelsintresset växer så att det knakar i Sverige. I flera års tid har det talats om en växande trend, och utvecklingen visar inga tecken på att avta. Men varför lockar tärningar och regelböcker i den digitala underhållningens guldålder?
- Det är på många sätt ett bättre sätt att umgås, säger brädspelsexperten Alexander Hallberg. 

Min entré in i brädspelsvärlden var ofrivillig. Det började som ett udda förslag från en gammal vän, en ensam låda som dök upp efter en middag för några år sedan. Han var ju ingen brädspelare, försäkrades jag, men just det här spelet var faktiskt väldigt roligt.  

Sen dess har det smugit sig på. Den där ensamma lådan fick sällskap och spred sig till gemensamma vänner och bekanta, plötsligt stod den i mitt vardagsrum. Efter 30 har det exploderat: Nu ser jag de färgglada staplarna i vart och vartannat hem. Värst drabbade är mina gamla tv-spelsvänner – som med stigande ålder, heltidsjobb och barn inte längre har de oceaner av tid som många tv-spel kräver. Kontaktlistan på Playstation Network går allt mer i grått: “senast online för 12 dagar sen”. 

En snabb googling bekräftar känslan: Brädspelen “gör comeback”, “är en växande trend” och ”blir allt mer populärt”. Spaningen går att hitta gång på gång i svenska medier, år efter år, och tycks ha gått i loop i fyra – fem år nu. Har jag lagt märke till den ovanligt sent?  

Alexander Hallberg, brädspelsexpert och fram tills nyligen ordförande för den svenska spelorganisationen Sverok, menar att trendspaningen var lika aktuell 2015 som idag: 

– Under alla mina år i Sverok har det bara ökat. Det blev ett ganska stort tapp i mitten av 2000-talet, men sen dess har pendeln verkligen slagit tillbaka, säger han. 

Tv-spelsgenerationen har blivit gammal 

Alexander är precis som jag 80-talist, så jag testar tesen på honom: Är brädspelsboomen ett resultat av att tv-spelsgenerationen blivit äldre? Man vill fortfarande spela, men tiden har blivit mer dyrbar? 

Delvis sant, men det är inte bara därför: 

– Tv-spelspubliken tar sig fortfarande tiden, men kanske i mindre utsträckning än när man var yngre, säger Alexander Hallberg. 

– Men jag tror att det handlar mer om att vår generation gick hem till varandra och spelade tv-spel som barn. Det en längtan tillbaka till att göra något tillsammans. Det finns en fysisk, taktil aspekt i brädspel som inte går att underskatta, fortsätter han.  

Nostalgi, med andra ord, och kanske framförallt den sociala aspekten. 

– Med många tv-spel sitter man ensam hemma, med brädspel sitter gemensamt och pratar. Man kan fråga hur de andra har det, ta en öl och spela, samtidigt. Det är på många sätt ett bättre sätt att umgås.

”Jag tror att brädspelstrenden beror på att folk längtar bort från det digitala”, säger Tomas Härenstam. Foto: Andreas Andersson/SVT Grafik

Brädspelen har blivit bättre

En annan viktig anledning till brädspelens comeback är att de helt enkelt har blivit bättre. Det nyväckta spelintresset uppstod efter att eran av traditionstunga familjespel – som Monopol, Trivial Pursuit eller Risk – somnat in i början av 2000-talet. Men efter några år av brädspelsrecession började tärningarna rulla på nytt, en utveckling som började i Tyskland och långsamt spred sig över världen med moderna klassiker som Settlers of Catan, Ticket to ride och Carcassonne.

– De är perfekta gatewayspel: Så pass annorlunda att spelnördarna gillar dem, men så pass enkla att Monopol-publiken vill spela dem. Tyskland är det stora föregångslandet, säger Alexander Hallberg.  

Kvalitetsspelen har långsamt blivit favoriter även i Sverige, och har flyttat in i leksaksbutiker och bokaffärer, vilket i sin tur väckt nytt liv i brädspelsintresset även hos den breda allmänheten, förklarar Alexander Hallberg. 

Den tredje, och kanske viktigaste anledningen, är crowdfundingfenomenet. Framväxten av sajter som Kickstarter, Fundedbyme och Indiegogo har gett entusiasterna ett sätt att finansiera lovande och mer avancerade brädspel, fria från kommersiella leksakstillverkares krav.  

– Det var där den stora boomen kom, man kunde gå rakt på kärnpubliken utan mellanhänder. Idag vet alla som är intresserade av brädspel att man kollar Kickstarter, där finns spelen gjorda med kärlek, istället för typ Anders Bagges hundspel, säger Alexander Hallberg.

Miljoner i donationer 

Den forne Sverok-ordföranden får medhåll från spelskaparen Tomas Härenstam på Fria Ligan, spelskaparna som på fem års tid vuxit till ett mångmiljonföretag genom Kickstarter-finansierade spelprojekt.  

– Vårt första rollspel, Mutant, drog in 180.000 kronor. Det var 2013, och långt över förväntan redan då, säger Tomas Härenstam. 

Sedan dess har det tagit fart rejält för Fria Ligan, som idag är en av de största aktörerna på den svenska bräd- och rollspelsscenen. Deras senaste spel Crusader Kings drog in 4,6 miljoner i gräsrotsfinansiering, medan deras rollspel Things from the flood – baserat på den populäre konstnären Simon Stålenhags verk – fick 4,2 miljoner i donationer från engagerade fans. 

– Spelintresset har helt klart fått ett uppsving de senaste fem åren. Spelfik och spelkvällar på pubar har börjat dyka upp mer och mer, och det såg man inte alls på samma sett för tio år sen, säger Tomas Härenstam 

Tomas Härenstam håller med Alexander Hallberg om att brädspelstrenden håller i sig, men ser ingen tydlig åldersgrupp som utmärker sig. 80-talisterna kanske drar mer mot brädspel, medan 70-talisterna lockas mer av rollspel som dominerade när de var tonåringar. Men Fria Ligans publik är egentligen ganska varierad, menar han, och har ingen självklar förklaring till det ökande intresset.  

Kanske är det uppenbara svaret mest sant: Sällskapspel är helt enkelt väldigt trevligt.  

– Brädspel har förblivit en lägereld som man kan samlas kring. Det är den stora sellingpointen som spel har och alltid haft. Monopol spelar man med familjen för att man i själva verket vill umgås – själva spelet är ju så jävla dåligt va?, säger Alexander Hallberg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer