• Tekniskt meddelande:

    Pga tekniska problem går vissa program just nu inte att se i SVT Play och på svt.se, vi beklagar detta och arbetar för en snar lösning.

Cirkus Cirkör-jonglör, Cirque de soleil och Janne Näsström. Foto: Pontus Lundahl/TT/AP/Privat

Trollkarlen Janne vann strid mot Skatteverket – behöver inte betala trollerimoms

Publicerad

Trollkarlen Janne Näsström menar att cirkus- och varietéartister missgynnas, på grund av en skrivning som Skatteverket gjort. Nu ger förvaltningsrätten honom rätt – hans trollerinummer uppnår verkshöjd och ska skattebefrias på samma sätt som annat artisteri.

En tolkning som skatteverket gjort av en regeringsproposition från 1997 har gjort att cirkus- och varietéartister inte är undantagna skatteplikt och därför kostar mer att anställa. Det gör att cirkusen håller på att utarmas i Sverige, enligt Janne Näsström, trollkarl och regionordförande inom Folkets Hus och Parker.

– Flertalet väljer bort cirkus och varietéartister av kostnadsskäl, för de blir 25 procent dyrare än andra artister, säger Janne Näsström till Kulturnyheterna.

Nu har han fått rätt mot Skatteverket i förvaltningsrätten i Linköping. 2017 överklagade han att han skulle betala moms på sitt gage för en trolleriföreställning och nu kommer domen:

”Lagen gör inte skillnad på olika kulturyttringar”, slår förvaltningsrätten nu fast och fortsätter ”det går inte att göra som Skatteverket och exkludera ett helt kulturområde”.

Inga jonglörer, clowner eller akrobater

– Syftet med det här är inte att jag ska få tillbaka 1250 spänn. Det är första gången den här skatten rättsligt prövats. Mitt mål är att få bort den, att likställa cirkus- och varietéartister med andra artister, säger Janne Näsström.

I Sverige är artistframträdanden undantagna skatteplikt, men Skatteverket skriver i sin rättsliga rådgivning att ”trollkonstnärer, clowner, imitatörer, jonglörer och akrobater anses i regel inte framföra något konstnärligt verk, varför deras framföranden vanligtvis inte omfattas av undantaget.”

– Det här är ett utslag av det gamla föraktet mot folklig kultur. I Sverige hade vi 1919 – 1963 en nöjesskatt som bara gällde folklig kultur, finkulturen var skattefri. Mot slutet gällde det bara revy. Den blev omöjlig när Karl Gerhard gjorde som jag och gick till rätten. Han vann och det blev prejudicerande.

– Jag vill göra en Karl Gerhard.

Få speltillfällen

I en rapport från Kulturrådet från 2017 står det att ”ett av de huvudsakliga problemen som förs fram av samtliga aktörer i branschen är svårigheten för kompanier, undantaget Cirkus Cirkör, att få speltillfällen för en publik i Sverige.”

Om domen kommer få bredare effekt återstår att se. Förvaltningsrätten skriver även att undantaget från skatteplikt ska tolkas restriktivt.

Här framträder Janne Näsström i Talang i TV4 med ett trollerinummer.

Verkshöjd, upphovsrätt och trolleri

Visa

Verkshöjd betyder ungefär originalitet och är det som krävs för att få upphovsrätten till ett verk.

I domen skriver förvaltningsrätten:

”Lagen gör inte skillnad på olika kulturyttringar och ställer inte några kvalitetskrav. Lagen kräver däremot verkshöjd, vilket kan översättas med originalitet. Ett flertal rättsfall visar att kraven är lågt ställda. Det finns visserligen sådant som saknar verkshöjd, men det går inte att göra som Skatteverket och exkludera ett helt kulturområde.”

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer