I maj rapporterade Kulturnyheterna om kritiken av den nya kyrkohandboken som håller på att utarbetas. Boken är mycket viktig för kyrkan eftersom den reglerar texten och musiken i gudstjänsterna. Nu ska den genomgå en modernisering, men många anser att processen sker på fel sätt.

För få musikexperter

Den nuvarande upplagan blev klar 1986, och den räknas som den sjunde sedan reformationen på 1500-talet. Men tanken är att boken ska anpassas bättre efter vår tid och därför är det dags igen. Den här gången har processen dock tagit ett år – 1986 arbetades upplagan fram under tio års tid.

Kritikerna menar att musikerna har fått för lite talan i processen.

– Varför denna toppstyrning, varför ska så många som inte är musiker yttra sig med pondus och tyngd om vilken musik som ”människor vill ha idag”, undrar han. Det är mycket som helt saknas i förslaget, som folkmusik och jazz, till exempel, för att inte tala om ännu nyare genrer, sa Mattias Wager, domkyrkoorganist och sakkunnig hos Musikaliska akademien till Kulturnyheterna i maj.

Backning av tunga instanser

Imorgon, tisdag, börjar kyrkomötet i Uppsala och då ska ett upprop lämnas in till kyrkans ledning. Bakom uppropet står bland andra Föreningen svenska tonsättare, Kyrkomusikernas riksförbund, Kungliga musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening.

– Det är en vädjan; stoppa upp och lyssna på kritiken, säger Peter Lundborg, ordförande i Sveriges kyrkosångsförbund.

Den nya kyrkohandboken beräknas vara klar att godkänna under 2015 och tas i bruk 2016.