I höst lämnar tidningen Nerikes Allehanda kontoret i borgen i centrala Örebro sedan huset blivit för stort och omodernt. Krisen har tvingat tidningen att göra rejäla nedskärningar – förra året drog man in 26 redaktionella tjänster.
Men samtidigt i Kumla växer den mindre sajten Sydnärkenytt, som ägnas helt åt lokaljournalistik och drivs av en ideell förening.
Hur finansieras Sydnärkenytt?
– Framför allt med annonser och mycket ideellt arbete. Det är klart vi betalar för de som medarbetar på olika sätt. Men mycket görs också helt ideellt, för att se till att Kumla och hela Sydnärke får god information om sitt närområde, säger grundaren Lars Litzén.
Vad skriver ni om?
– Det handlar om skolor, vård och omsorg. Det handlar om gator, varför är det ett hål i gatan? Det handlar om brott och straff, en tobaksaffär blev rånad för ett litet tag sedan. Vad hände sedan? Man vill veta vad som händer i den egna omgivningen, säger Lars Litzén.
Ny journalistroll
Litzén tror att den nya journalistiken kräver en ny slags journalist.
– Jag tror att journalistrollen kommer förändras att man är journalist i vissa sammanhang men att man också göra annat. Som journalist måste man också lära sig att coacha andra, amatörer, att skriva, säger han.
Men det finns också exempel lokal webbjournalistik som bär sig – som 24i, en lokalnyhetssajt om Bergslagen som går runt enbart på annonsintäkter.
Kulturbevakningen drabbas
När de anställda journalisterna på tidning blir allt färre – vad händer då i samhället? Kulturjournalisten Anders Mildner tror att samhället riskerar att förlora den kontinuerliga granskningen.
För det är långt ifrån överallt i Sverige som det tas initiativ till ny lokaljournalistik på webben.
– Problemet är kanske att de nya initiativen präglas av en stor nyckfullhet. En av själva poängerna med en tidningsbevakning är att den är rutinmässig och tröskar på dag efter dag, säger han.
Litteraturkritiken riskeras
Vissa bevakningsområden blir särskilt sårbara.
– Och tittar vi på landsortspressen generellt är det tydligt i dag att nedskärningarna på kulturområdet gör att vi riskerar att bli av med saker som en god litteraturkritik som vi haft under väldigt lång tid. Om det fortsätter så här kommer den vara borta för majoriteten av läsarna, säger Anders Mildner.
Vill se diskussion bland rikspolitiker
Helsingsborgs Dagblad måste spara 20 miljoner kronor i år och från chefredaktörens sida saknar man politiska initiativ för att lösa krisen.
– Jag skulle i alla fall önska att våra rikspolitiker diskuterade problemet, säger Lars Johansson.
– Det måste vara den viktigaste frågan när man lever i en demokrati att hålla den levande. Vi saknar helt idéer för hur det skulle gå till.
Bidrag för kommunjournalister?
Själv har chefredaktören flera uppslag.
– Man kan tänka sig ett generellt bidrag för alla som håller sig med en kommunjournalist. Vi kan också tänka oss avdragsrätt för att man har en prenumeration på en tidning, för att uppmuntra människor att hålla sig informerade. För har vi inte informerade invånare fungerar inte demokratin, säger Lars Johansson.
”Stöd hjälper inte i längden”
Men frågan är om dagspressen någonsin kommer nå 9 av 10 läsare igen, som man gjorde under 1900- talet – och om stödåtgärder är rätt väg att gå.
– Jag tror inte stöd i längden hjälper någon för att vända den här utvecklingen, säger Anders Mildner.
Varför inte?
– Därför att förändringen sker så kvickt. Och den är en förändring i människors vilja att betala för vissa produkter. Och då måste man hitta en annan produkt som människor är villiga att betala för. Och det är en kreativ verksamhet och då måste vi få till kreativa personer som kan hitta på de här nya produkterna.
Hanna Stjärne är vd och chefredaktör för UNT-koncernen, som bland annat ger ut Upsala nya tidning. Hon tror inte på en framtid helt utan tidningar, men förväntar sig ändå stora förändringar.
– Jag tror att vi kommer att se annorlunda tidningar, annorlunda tv och annorlunda radio. Det här är en omvälvning i hela mediebranschen. Ett tydligt exempel är UNT där jag jobbar. Vi kommer från en morgontidning och har hyperlokala tidningar, hyperlokala sajter, tv, radio, mobila tjänster, webb som man inte haft tidigare. Vi når fler än 9 av 10 i vårt område i dag.
”Ta bort reklamskatt och straffskatt!”
Vad är då knepet för att överleva i en bransch mitt i förändring?
– Jag tror att tricket ligger i att vara där läsarna, tittarna, användarna är. Att följa med. Att inte vara för tidig med digitala tjänster, och inte heller för sen.
Vilka lösningar skulle du vilja se för pressens framtid, på lång sikt?
– Om jag vore politiker i dag, skulle jag vara rätt orolig. Om den här rollen försvinner så försvinner en hel del av granskningen och den lokala demokratiska arenan. Så jag skulle fundera över hur jag kunde underlätta för de här företagen på allvar. Ta bort reklamskatten och ta bort den straffskatt som finns på digitala tjänster, som har högre skatt än de traditionella.