Uppdraget har varit att göra en bred översyn av arkivområdet, med syfte att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar. Och bristen på resurser framhålls som ett större problem än både organisation och lagstiftning när den särskilda utredaren, biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar, nu överlämnar utredningen till Amanda Lind (MP).
Pengar till Riksarkivet
”Under utredningens arbete har det blivit tydligt att Riksarkivet behöver få en betydande ökning av sitt förvaltningsanslag, till en nivå som motsvarar kostnaden för myndighetens breda och samhällsviktiga uppgift”, säger han i ett pressmeddelande.
Forskare har flaggat för att Riksarkivets ekonomiska problem har lett till neddragningar på både personal och öppettider, vilket hotar tillgången till arkivet. Utredningen föreslår att Riksarkivet ska tillföras 24 miljoner kronor för flera nya uppgifter och uppdrag, varav 5 miljoner kronor är tidsbegränsade till 2022–2023.
Sametinget lyfts
Riksarkivet ska enligt förslaget också ge vägledning till enskilda arkiv, vars betydelse för kulturarvet lyfts fram. Man föreslår dessutom att regleringen av arkivsektorn ska förtydligas i en ny arkivlag och en ny arkivförordning, vilket välkomnas av riksarkivarie Karin Åström Iko.
Statsbidragen till regionala respektive nationella enskilda arkiv föreslås öka med 10 miljoner kronor vardera. Utredningen vill också inrätta ett nytt statsbidrag, med en ram på 5 miljoner kronor, för att stimulera nya arkivcentrumlösningar. Två miljoner vill man ge Sametinget, för att samla kunskap om arkivbestånd som skapats av samerna.