”Varför vara lycklig när man kan vara normal?”

Uppdaterad
Publicerad

Jeanette Winterson adopterades bort när hon var sex veckor gammal – och sprakades ut ur föräldrahemmet när hennes föräldrar fick veta att hon var homosexuell. I nya självbiografin återvänder hon till uppväxten i norra England.

Författaren Jeanette Winterson adopterades bort när hon bara var sex veckor gammal. Hon hamnade hemma hos det pingstkyrkliga paret Mr och Mrs Winterson, som sparkade ut henne vid sexton års ålder när Mrs Winterson fick reda på att Jeanette var homosexuell. När hon försöker förklara för sin mor att hennes flickvän gör henne lycklig svarar Mrs Winterson ”varför vara lycklig när du kan vara normal?” och så lyder även titeln till Jeanette Wintersons självbiografi som nyligen släpptes på svenska.

– Man återvänder alltid till historien om sig själv, det är det enda sättet att skriva tror jag. Men ”Varför vara lycklig när man kan vara normal” är inte helt och hållet en självbiografi, jag tar ju bort 25 år i mitten, säger Jeanette Winterson till Kulturnyheterna.

Två mödrar

Hon har skildrat sin uppväxt tidigare, i debutromanen ”det finns annan frukt än apelsiner” som gavs ut 1985. Denna gång ligger berättelsen närmare verkligheten, men den största skillnaden är bokens andra del där hon ger sig ut på detektivjakt efter sin biologiska mor.

– I boken talar jag om den ena moderns överväldigande närvaro och den andra, den biologiska, moderns frånvaro. De har båda påverkat min identitet och mitt författarskap, berättar hon.

Problempatriarkat

I det strikt religiösa hem där Winterson växte upp beskrivs 60- och 70-talet inte som den romantiska frihetstid som präglat annan litteratur från samma tid. I industristaden Accrington där Jeanette Winterson växte upp var moderniterna få och klimatet hårt. Winterson, som idag har feministisk ikonstatus kände inte till feminismen som rörelse förrän hon började studera.

– Jag visste inte att det fanns, men jag bodde i ett ojämlikt samhälle där starka kvinnor låtsades som om det var männen som hade makten i huset. Det är fortfarande vanligt bland arbetarklassen i England. Men jag tyckte det var löjligt, jag ville ha samma rättigheter som männen. Det var först på Oxford-universitet jag lärde mig att det fanns något som kallades patriarkat och då förstod jag 'aha, det är det som är problemet”.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.