Världsrenommerade fysikern om tidsresor: ”Resa till framtiden är bara en fråga om pengar”

Uppdaterad
Publicerad

På fredag har den andra säsongen av sci-fi serien Dark premiär. Netflix första tyska originalproduktion är en historia om mörka familjehemligheter och märkliga tidsresor. Tidsresandet i fiktionen har förekommit sen åtminstone 1895 men enligt den världsrenommerade fysikern Carlo Rovelli är tidshopp till framtiden fullt genomförbara också i verkligheten.

Dark utspelar sig 2019, 1986 och1953. Tidsresor, genom ett maskhål, en slags tredelad genväg genom rumtiden, är en central del av seriens intrig. Tidsresor i verkligheten då? Enligt den italienska fysikern, Carlo Rovelli, specialist inom kvantgravitation – och författare av en bok om just tid – är tidshopp fullt genomförbara, åtminstone i en riktning.

– Om du åker väldigt fort i ett rymdskepp, eller reser till en väldigt tung stjärna eller ett svart hål, så kan en vecka för dig vara långt in i framtiden för resten av jorden, säger Carlo Rovelli.

Allt som krävs för en enkelresa till framtiden är alltså ett tillräckligt avancerat rymdskepp, som åker från jorden tur och retur tillräckligt snabbt, ett par dagar på rymdskeppet kan motsvara ett millenium på jorden.

Vilket är precis vad Charlton Hestons, huvudkaraktär upplever i den första Apornas planet- filmen. Han åker till vad han tror är en främmande planet, bara för att i en klassisk filmtwist, upptäcka att han i själva verket kraschlandat på jorden i en avlägsen framtid. Samma koncept, men med något högre vetenskapliga ambitioner, användes i Interstellar från 2014. I den filmen, anlitades nobelpristagaren Kip Thorne för att göra tidsresan genom ett maskhål mer trovärdig.

Träffa sig själv

Ända sen H.G. Wells skrev Tidsmaskinen 1895, har tidsresor varit ett populärt koncept i fiktionen. Berömda exempel, är förstås tillbaka till framtiden-filmerna, terminator-sviten och nyligen Avengers Endgame.

Men det här med att åka bakåt i tiden för att ändra framtiden och till exempel möta sig själv, eller döda sig själv, hur trovärdigt är det egentligen?

– Att hoppa bakåt i tiden är mer komplicerat. Men det är inte logiskt omöjligt. Skulle jag kunna åka tillbaka och träffa mig själv som ung man, ja varför inte. Det här verkar skapa en paradox, vad händer om jag dödar mig själv? Det gör du inte, svarar Carlo Rovelli, skrattar och fortsätter förklara varför det inte går:

– Vad som kan hända i universum är bara konsekventa saker. Vi tror att vi är fria att välja vad vi vill men vi är inte det. Alla beslut vi fattar grundar sig på vad som händer i vårt huvud, vad som händer runtomkring oss och naturlagar, förklarar Carlo Rovelli.

Bakåt i tiden

Svårigheterna med att förändra sitt eget öde är välkända för alla som tagit del av myten om kung Oidipus, eller för den delen sett De12 apornas arme, eller första säsongen av Dark.

Utsikterna för praktiskt genomförbara tidsresor bakåt i tiden, ser alltså små ut. Men genom populärkulturen lär vi fortsätta försöka inom all överskådlig framtid.

– Att resa till dåtiden: logiskt möjligt men praktiskt taget omöjligt, att resa till framtiden definitivt möjligt och bara en fråga om pengar, avslutar Carlo Rovelli.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.