När författaren och frilansjournalisten Joakim Medin undersökte hur flyktingkrisen 2015 gett avtryck inom politiken föll blicken på Ungern. Där har premiärminister Victor Orbáns parti Fidesz länge bedrivit en hård flyktingpolitik.

Men varför ska en sådan här bok ges ut i Sverige?

– Den ungerska regeringen har använt det här politiska narrativet och retoriken som en del i det som kritikerna kallar en demontering av grundläggande demokratiska funktioner, säger Joakim Medin.

– Konsekvenserna är att Ungern har blivit en politisk förebild vilket gör det väldigt viktigt att skildra, ur ett svenskt perspektiv, både på grund av EU-konsekvenserna, men också för att det finns krafter i Sverige som tycker att det som sker där är utmärkt och vill uppnå en liknande situation här.

Resa mot makten

I Orbánistan får läsaren följa med på partiledaren Victor Orbáns något annorlunda ideologiska resa mot makten.

– Victor Orbán har gått från liberal till konservativ, till att idag anamma en högerradikal retorik. Så han har gjort en slags dubbel resa. Det måste vara ovanligt och det förklarar varför det här också fått så mycket uppmärksamhet. Tidigare, när muren föll, sågs Ungern och Orbán som ett demokratiskt, liberalt föredöme, säger Joakim Medin.

Hårddragen politisk modell

Joakim Medin beskriver en utveckling där Ungern numera används som ett föredömligt exempel inom högerextrema kretsar, även i Sverige.

Men han tror att det kan finnas en gräns för den ungerska regeringen.

– Blir Ungern en bas för utländska internationella högerradikaler, till och med militanta nazister, då kanske det leder till ett tryck så att Ungern måste förbjuda eller begränsa sådana aktiviteter. Det får vi se, säger han.