Foto: Bethesda/Machine Games

Så blev svenska Wolfenstein (oavsiktligt) årets mest politiska spel

Uppdaterad
Publicerad

I den klassiska spelserien Wolfenstein har actionhjälten BJ Blazkowicz bekämpat nazister i 35 års tid. Men efter Charlottesville och alt right-rörelsen har spelets svenska utvecklare hamnat i den politiska hetluften. Nu rasar högerextrema nätkrigare mot det nya spelet Wolfenstein 2 – som de menar ”dehumaniserar nazister”.

Wolfenstein 2 – The new colossus utspelar sig i ett 60-tal där USA förlorade andra världskriget, och nazister patrullerar gatorna. Nu är det upp till ett färgstarkt gäng nazistjägare att störta den fascistiska regimen.

Ett klassiskt actionupplägg? Inte 2017. De senaste månaderna har tusentals högerextrema nätkrigare rasat mot Wolfenstein, som de menar kränker nazister. Amerikanska medier har snabbt hakat på kontroversen och beskriver Wolfenstein som en kommentar på USA:s politiska samtid.

Under trailers till spelet finns tusentals arga kommentarer. Foto: SVT Grafik

Mitt i debatten står den svenska spelstudion Machine Games. Det är en ironisk situation: Wolfenstein var aldrig var tänkt som en politisk kommentar – ambitionen var bara att göra ett coolt actionspel.

– Vi försöker inte ta ställning med Wolfenstein, vi har jobbat med spelet i flera år. Wolfenstein-serien har funnits i 35 år, det är inte ett nytt tema som hakar på vad som händer i världen just nu, säger Arcade Berg, lead game developer för Wolfenstein 2.

Otippad minoritet

Wolfenstein 2 påbörjades redan 2014, långt före Charlottesville och alt right- debatten. Spelserien har funnits ända sedan 1981 – alltid med nazister som skurkarna.

Det finns något spektakulärt samtida i att nazister – den grupp som varit stereotypa filmskurkar sedan andra världskriget – nu tar en kamp på nätet som en utsatt minoritet. Ett sorts #nazilivesmatter.

Arcade Berg slår ut med händerna när jag frågar hur de ser på kritik som ”Wolfenstein – ett spel om att döda meningsmotståndare”.

– Det här är ett fiktivt verk där man skjuter tecknade nazister, och jag lämnar det där. Vill du ta det personligt finns det nog ett annat problem där, säger Arcade Berg.

Populärt meme

Vare sig de vill det eller inte har Wolfenstein blivit en del av diskussionen om högerextremism på nätet. Anti-rasister använder nu spelet som ett humoristiskt slagträ av typen ”Wolfenstein – so much for the tolerant left”.

En amerikansk spelutvecklare har till och med gjort om hela 1992 års Wolfenstein 3D till Dialogue 3D, där spelaren tvingas besvara moraliska dilemman i stil med ”har våldsamt motstånd någonsin löst något?” om man försöker besvara elden från nazistsoldaterna.

I Wolfenstein-parodin Dialogue 3D hindras spelaren från att attackera nazistsoldater av moraliska dilemman. Foto: Dialogue 3D

Men Uppsala-studion Machine Games tar kontroversen med ro. Efter vår intervju tycks man ha omfamnat sin nya roll som ofrivillig samhällsdebattör, med en ny slogan: ”Make america nazi-free again”.

– Så länge våra egna ord inte förvrids av någon, så är det bra om vårt spel kan leda till mer diskussion om en hemsk situation, säger Arcade Berg.

Men spelet då?

Även om man bortser från nazigate har Wolfenstein blivit ett av de mest omskrivna svenska spelen 2017. Machine Games hyllades för sin uppdatering av den gamla actionserien 2014 – mycket för att de förde in ett ambitiöst manus, humor och självdistans i berättelsen om muskelmannen BJ Blazkowicz.

Ett koncept de utvecklar i uppföljaren: I likhet med filmer som The Expendables och Inglorious Basterds har Wolfenstein på senare år börjat driva med sin egen genre. Humorn är ständigt närvarande i en berättelse som är lika delar hyllning till actiongenren som en drift med den.

– Det finns en särskild ton vi vill uppnå: All action är ”over the top”, man ska komma ihåg att ha roligt även när spelet är mörkt och sorgligt, säger Arcade Berg.

– Om förra spelets handling var extrem är uppföljaren ännu mer skruvad. Det här är Wolfenstein extra allt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.