• Viktigt meddelande:

    Till allmänheten i Lekeberg i Örebro län: Det kommunala dricksvattnet i Fjugesta, Gropen och Kvistbro kan vara förorenat och bör kokas före förtäring. För mer information lyssna på P4 Sveriges Radio eller gå in på Lekebergs kommuns hemsida. Läs mer

Kungliga Tekniska högskolans förre vicerektor, Christina Moberg. Foto: TT/Privat

KTH-professorn: ”Måste se till att det finns kvinnor som kandiderar”

Publicerad

Fler kvinnor måste nomineras, eller själva kandidera till universitetens topptjänster för att få bukt med lärosätenas jämställdhetsproblem. Det säger Kungliga Tekniska högskolans förre vicerektor, Christina Moberg, som själv inte upplevt sig utsatt för en ojämlik behandling i sin karriär.

Enligt opinionsinstitutet Allbright har svenska universitet stora problem med jämställdheten. Trots att kvinnor är i majoritet på utbildningarna, är de i klar minoritet i toppen, till exempel bland professorstjänsterna. Det visar en ny studie från institutet.

Förvånad över många påståenden

Christina Moberg är professor emeritus vid KTH, före detta vicerektor där och också föredetta ordförande vid Kungliga Vetenskapsakademien. En gedigen karriär, alltså. Hon säger att hon förstås är medveten om att det finns ett jämställdhetsproblem på universitetet.

– Det finns säkert situationer där kvinnor har missgynnats i olika sammanhang. Men jag är lite förvånad över många påståenden i den här rapporten. Och min erfarenhet är inte att “män går före meriter” i allmänhet. Även om det säkert kan finnas sådana fall.

– Jag har inte känt att jag haft sämre möjligheter än män i min omgivning, säger hon.

Fortfarande under snittet

Christina Moberg blev professor i kemi 1997. Då var sex procent av professorerna på KTH kvinnor, säger hon. Idag är det 16 procent. Det är en stor ökning, men fortfarande långt under snittet på 28 procent som finns i Allbrights kartläggning.

En synpunkt som framförs hos Allbright är att “trots att genus är en stor fråga i den breda samhällsdebatten tycks den inte nå in på universiteten”.

– Min erfarenhet är att det inte stämmer. Vi har till exempel en vicerektor för jämställdhet här. Och vi har procedurer, till exempel om det handlar om att tillsätta en professur och det inte finns en kvinnlig sökande så förlänger man processen. Eller till och med lägger ner ansökningsprocessen om det saknas kvinnlig sökande.

Kvinnor måste uppmanas att söka

Det är alltså kvinnlig övervikt på många ställen vid den inledande eller grundläggande delen av den akademiska karriären.

– Men när det gäller doktorander eller lektorer är det betydligt färre kvinnor. Jag har läst flera undersökningar som försöker svara på frågan “varför”. Det kan säkert vara så att många kvinnor väljer bort en akademisk karriär för att de inte tror att de har lika stora chanser som männen. Men det finns andra samhällsfaktorer också: Att kvinnor fortfarande tar större ansvar för hem och familj till exempel, säger Moberg.

Vad bör göras för att rätta till den skeva könsbalansen på de höga akademiska posterna?

– Jag tror att man måste se till att det finns kvinnor som kandiderar. Att kvinnor nomineras. Att man uppmanar kvinnor att söka, så att det finns kvinnor att välja bland. Samtidigt som man gör allt för att bedöma efter meriter, säger Christina Moberg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer