al-Zarqawi – Iraks mest eftersökta man

Uppdaterad
Publicerad

Abu Musab al-Zarqawi har sedan Saddam Husseins fall varit Iraks mest efterspanade man. Han har fått skulden, och tagit på sig, nästan alla de blodigaste våldsdåden i Irak.

Bland de mest kända är de filmade halshuggningarna av flera kidnappade utlänningar och bombningen av FN:s högkvarter i Bagdad i augusti 2003, då bland andra FN-chefen Sergio Vieira de Mello dödades.

al-Zarqawi har också anklagats för att ha haft ett finger med i spelet i de spektakulära terrorattentaten i Casablanca, Istanbul och Madrid. Han hade tio miljoner dollar i prispengar på sitt huvud.

Född i Jordanien – flydde till Irak

Bakom namnet Abu Musab al-Zarqawi tros dölja sig Fadil Nazzal al-Khalayla, född i oktober 1966 i al-Zarqa, nordöst om Amman i Jordanien. Han uppges ha lämnat hemlandet 1989 för att ansluta sig till motståndsrörelsen i det sovjetockuperade Afghanistan, men blev i stället skribent på en islamistisk tidning i Pakistan.

Efter att ha återvänt hem dömdes al-Zarqawi 1994 till 15 års fängelse för medlemskap i en förbjuden organisation och olaga vapeninnehav. När han frigavs inom ramen för en allmän amnesti 1999 tog han sig återigen till Pakistan och vidare till Afghanistan och Usama bin Ladin.

Hösten 2001 uppges al-Zarqawi ha blivit av med ena benet i en amerikansk bombräd, varpå han flydde till Irak.

Anhöriga tog avstånd från honom

Anhöriga till al-Zarqawi har på senare år demonstrativt tagit avstånd från honom. I samband med terrordåden i Amman i höstas gick hans släkt i Jordanien ut i stora annonser där de betygade kung Abdullah sin lojalitet och klargjorde att de inte ville ha med terroristledaren att göra.

I praktiken betydde det att al-Zarqawi inte kunde räkna med att skyddas av sin släkt, som tillhör en av de mest prominenta gamla beduinklanerna i landet.

al-Zarqawi hade dessförinnan mordhotat den jordanske kungen via ljudband.

TT/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.