Det händer att nationella bombskyddet får besök från kollegor från grannländer.

– De blir alltid häpna över mängden sprängningar vi har, säger Marie Borgh, bombskyddets chef. De har inte samma problematik hemma – och de vill inte ha den heller.

Under 2021 hanterade Nationella bombskyddet 94 explosioner.

Värst drabbad förra året var polisregion syd med 43 explosioner och Stockholm med 27, enligt nationella bombskyddet.

Varför kriminella i Sverige allt mer tagit till sprängningar är oklart. En teori är att tillgången på insmugglade handgranater varit god och att kontrollen av civila sprängämnen brustit på till exempel byggen. Men också strängare vapenlagar.

– När vapenlagstiftningen skärptes för två år sedan tänkte vi att många kanske gick över till att spränga för att straffen var mildare för innehav och risken för upptäckt lägre, säger Marie Borgh.

Sedan dess har straffen skärpts kring explosiva varor – men de kriminella sprängningarna fortsätter. De har blivit vardag för Nationella bombskyddet som är baserat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bombteknikerna utgörs av ett hundratal poliser, det exakta antalet och deras identiteter är hemliga uppgifter.

894 insatser 2021

De bombtekniker Aktuellt talar med säger att de “skarpa” ärendena är så många och arbetskrävande att den livsviktiga övningsverksamheten fått stå tillbaka. Förra året gjordes 894 insatser. Förutom explosioner handlade det till exempel om genomsökning av lokaler, omhändertagande av upphittad dynamit och granater.

– Det viktigaste är att vi i teamet kan lita på varandra, säger “Emelie” en av gruppens få kvinnliga bombtekniker och säger att i det här jobbet måste man ha bra nerver.

– Vissa situationer är rejält stressiga men vi måste kunna jobba metodiskt och lugnt.

Till bombskyddet hör också det nationella bombdatacentret som består av personal från Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Här ägnar man sig åt analyser, underrättelsearbete och kunskapsstöd.