Ungdomar som nu blivit av med sina jobb, eller inte kommit in på arbetsmarknaden, som de hade tänkt och planerat, måste nu gissa om det lättar av sig självt just för dem, om de ska skaffa sig någon mer utbildning och i så fall vilken, skriver Kristina Lagerström. Foto: Stina Stjernkvist/TT

ANALYS: De ungas framtid blir det riktiga kvittot på om Sverige klarade krisen

Publicerad
Analys ·

Coronavåren blev den värsta vår som uppmätts i svensk ekonomi, konstaterar Statistiska centralbyrån i dag. Men dagens viktigaste besked är att det ljusnade i juni. Och krisens viktigaste besked kommer inte ens i år.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Värdet av alla producerade varor och tjänster i Sverige sjönk med 8,6 procent under månaderna april, maj och juni. Det är illa, men inte jämfört med de flesta andra. I EU visar statistiken hittills ett BNP-fall på 12 procent totalt jämfört med första kvartalet. I Spanien har BNP fallit med 23 procent sedan årsskiftet.

Det produceras statistik och extra snabbstatistik i rasande fart nu – både i Sverige och andra länder. Ekonomin har helt eller delvis kollapsat överallt där viruset dragit fram. Men alla siffror om försäljning, produktion och förväntningar som kommer fram speglar egentligen, i stor utsträckning, en sak: i vilken grad ekonomierna stängts ner och restriktioner införts.

Politikerna avgör

Det är därför det ser ljusare ut i Sverige än i många andra länder, och det är därför det ljusnat i juni. Men trots det stora intresset för alla dessa konjunktursiffror så säger de egentligen inte så mycket om hur det ska gå. Det är politikernas svar på virusspridningen som avgör, även i höst.

Blir det nya restriktioner i Sverige, ja då kommer det ekonomiska läget mörkna i takt med årstiden. Blir det inte det, så kan hårt drabbade hotell, restauranger och konferensanläggningar kanske välkomna fler kunder och ta tillbaka varsel och permitteringar.

För exportindustrin är det även politiker i Tyskland, USA och andra länder som avgör.

Det kan kännas lätt att dra en lättnadens suck i Sverige, rent ekonomiskt.

Men en obehaglig faktor finns kvar: tiden. I katastrofens april trodde nog många ändå fortfarande att viruset skulle ha tappat sitt grepp om världen redan till hösten, och att ekonomin skulle räddas med kortsiktiga massiva akutåtgärder.

Men så har det inte blivit. Det kan komma nya virusvågor, och nedstängningsvågor.

Handlar om att gissa

Nu, när det står klart att krisen blir ganska utdragen, handlar det för alla – politiker, företag och inte minst arbetstagare, om att försöka gissa hur mycket ekonomin kommer skadas eller förändras på sikt.

Politiska åtgärder, som permitteringsstödet för 95 miljarder, hjälpte väldigt mycket i början, men efter hand som tiden går kommer det stjälpa i allt större utsträckning och hjälpa i allt mindre, eftersom så mycket hinner förändras att verksamheterna och jobben kanske inte efterfrågas längre, ens när krisen är över. Det blir dåligt för ekonomin, och inte minst för arbetstagarna för att de stannat kvar på jobb och i branscher utan framtid i stället för att söka sig någon annanstans.

Företag måste gissa om deras varor och tjänster kommer efterfrågas om några år.

Och, viktigast, ungdomar som nu blivit av med sina jobb, eller inte kommit in på arbetsmarknaden, som de hade tänkt och planerat, måste nu gissa om det lättar av sig självt just för dem, om de ska skaffa sig någon mer utbildning och i så fall vilken.

Arbetslösheten allvarligast

Arbetslöshet är den allvarligaste konsekvensen vid ekonomiska kriser. Och när det gäller arbetslöshet ligger Sverige inte alls lika bra till. Framförallt stiger ungdomsarbetslösheten rejält framöver, enligt Arbetsförmedlingens progonoser.

Det är den utvecklingen det gäller att bromsa och parera så mycket det går. Hur väl eller illa det lyckas vet vi först nästa eller till och med nästnästa år. Huruvida den ljusnande framtiden är de ungas om ett par år blir det riktiga kvittot på hur Sverige klarade coronakrisen ekonomiskt, inte att det ljusnat i juni.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.