Balkan – konfliktfyllt område

Uppdaterad
Publicerad

Kriget i Bosnien. Vilka länder var inblandade i konflikten och när? Här kan du läsa mer om bakgrunden.

Bosnien-kriget:

1989

Den 28 juni höll Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic ett tal i Kosovo vid 500-årsminnet av serbernas nederlag på Trastfältet; det ger startskottet till en våg av serbisk nationalism och indirekt till krigen på Balkan på 90-talet.

Krig utbröt i Slovenien och Kroatien 1991. I april 1992 inleddes kriget i Bosnien. I juni 1999 marscherade Nato in i Kosovo och slet i praktiken loss provinsen från Serbien.

1992:

Bosnien-Hercegovina utropade sin självständighet i april och erkändes direkt av EU och USA. Bosnienserberna bröt sig ur Bosnien och bildade en egen republik, tog snabbt kontroll över två tredjedelar av landet och började belägra huvudstaden Sarajevo.

Under sommaren 1992 utropades även en bosnienkroatisk republik, vilket ledde till strider mellan de båda andra folkgrupperna i Bosnien-Hercegovina: kroater och muslimer. Striderna pågick fram till 1994.

Fast FN-styrkor sattes in avslutadas inte kriget förrän i och med Dayton-avtalet 1995 då presidenterna i Bosnien, Kroatien och Serbien enades om ett fredsavtal. Under sommaren 1995 bombade Nato-styrkor kraftigt serbiska ställningar.

Minst 100.000 människor dödades i kriget, drygt 2 miljoner människor drevs på flykt och förutom den uppmärksammade massakern i Srebrenica förekom även etnisk rensning och systematiska våldtäkter mot muslimska kvinnor.

Några datum ifrån den långdragna konlikten:

Massakern i Srebrenica:

1995:

6 juli: Serbernas slutangrepp mot Srebrenica inleddes. FN-truppen bad överkommandot om flygangrepp mot serbiskt pansar, men FN-ledningen trodde inte att serberna ville inta staden.

9 juli: Serberna stod en kilometer från Srebrenicas centrum.

10 juli: 30.000 människor flydde Srebrenica till FN-området i Potocari fem kilometer norrut.

11 juli: Bosnienserbernas ÖB Ratko Mladic tog en promenad i ett fullständigt tomt Srebrenica.

12 juli: Tiotusentals muslimer i Potocari hoppades fortfarande att FN skulle kunna skydda dem. Mladic sade i tv

att ingen skulle komma till skada. Samma dag grep serberna muslimska män över 16 år och förde dem till stadion i Bratunac nära Potocari. Misshandel och avrättningar inleddes, ibland i FN-soldaters åsyn.

13-19 juli: Avrättningar i stor skala genomfördes över ett stort område allteftersom männen, som försökte fly, greps. Kvinnor och barn bussades till bosniskt område.

13 juli: Första exemplet på att serberna parallellt försökte dölja morden: alla tillhörigheter lämnade av mordoffren i Potocari brändes.

2005.

3 juni: Elva serbiska milismän greps i Serbien och Bosnien misstänkta för att ha deltagit i massakrerna på 8.000 muslimska män och pojkar i staden Srebrenica i Bosnien 1995. Tio av dem greps sedan åklagare kunnat identifiera dem på en videofilm. Filmen visades under rättegången i Haag mot Jugoslaviens ex-president Milosevic.

Serbien erkänner massakern

22 september: De nio serbiska officerare som åtalades för massakern i Srebrenica i Bosnien får en gemensam rättegång vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Fem av männen stod åtalade för folkmord, de övriga för krigsförbrytelser.

12 november: FN:s krigsförbrytartribunal krävde att Serbien lämnade ut den för krigsbrott efterlyste Ratko Mladic före årets slut. Annars skulle sanktionerna mot landet förlängas, och kontakterna med EU och Nato avbrytas.

22 december: Fyra serbiska fd militärpoliser åtalades för folkrättsbrott. Enligt åtalet var de bl.a. delaktiga i massakern i Srebrenica 1995.

2006:

26 februari: FN:s domstol tog upp ett målet där Bosnien-Hercegovina stämde staten Serbien och Montenegro som ansvarig för folkmord under det bosniska kriget 1992-95.

2007:

26 februari: Internationella domstolen i Haag ansåg att den serbiska staten inte gjorde sig juridiskt skyldig till folkmord under kriget med Bosnien 1992-95. Däremot konstaterade domstolen att Belgrad inte agerade för att stoppa massakern i Srebrenica 1995. Domstolen uppmanade dessutom Serbien att snarast överlämna misstänkta personer till den separata krigsbrottstribunalen i Haag. Särskilt nämndes Ratko Mladic, bosnienserbernas befälhavare under kriget som misstänktes hålla sig gömd i Serbien.

10 april:

Serbiens domstol med ansvar för krigsbrott dömde fyra män till fängelse för delaktighet i massakern i Sebrenica 1995, då 8.000 bosniaker dödades. De fyra männen var medlemmar i den paramilitära organisationen Skorpionerna. De åtalades sedan en film offentliggjorts som visade hur sex muslimska män och pojkar från Srebrenica sköts till döds.

Milosevic, Jugoslaviens ex-president:

1999:

Maj: Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic åtalades av FN: s krigsförbrytartribunal för bl.a. krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under kriget i Kosovo.

2000:

5 oktober: Milosevic avsätts från posten som Jugoslaviens president efter han förlorat presidentvalet.

2001:

April: Milosevic greps och åtalades bl.a. för maktmissbruk i Serbien.

29 juni: Serbien skickade Milosevic till FN-tribunalen i Haag, där en lång rättegång inleddes.

2006:

11 mars: Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic avled i FN-häktet utanför Haag, där han stod inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten under 90-talets krig på Balkan. Det var känt att Milosevic led av hjärtbesvär. Under de fyra år som rättegången mot honom pågick fick förhandlingarna gång på gång avbrytas med hänvisning till hans hälsa.

18 mars:

Tiotusentals tar farväl av Milosevic då han begravdes i hemlandet.

5 april:

Milosevic dog en naturlig dog av en hjärtattack. Det bekräftade en utredning från Nederländernas rättsmedicinska institut (NFI). Själv påstod han dagen före sin död att han förgiftats.

Källor: SVT, TT

Rigmor Karlsson, Rapportwebben

Bo Inge Andersson, Rapport

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.