-Det var en tidsfråga innan det skulle komma, säger han och berättar att han för ett år sedan fick frågan om fågelinfluensan skulle nå Europa och att han då svarade ja.

Det borde egentligen inte heta fågelinfluensa utan fjäderfäinfluensa, menar Olsen.

-Alla vattenlevande fåglar, änder framför allt, är bärare av den snällare varianten av influensaviruset. Det har de varit i tiotusentals år. Det är när de vilda fåglarna möter de tama som viruset kan överföras.

Främst kyckling och kalkoner

Det handlar främst om kyckling, höns och kalkoner. Till viss även ankor och gäss, säger Olsen. Hos de tama fåglarna kan viruset börja mutera. Det blir en stress på viruset och det kan dyka upp farliga varianter hos tamfåglarna som sedan kan läcka ut i naturen. Det är en effekt vi ser i dag. Vilda fåglar kan sedan möjligen ta sig det till andra områden. Och att det av och till smittar till människor, säger han.

Alla influensor kommer ursprungligen från vida fåglar, spanska sjukan och asiaten till exempel.

-Man måste skilja på bärare och offer. Då är det så att de andfåglar som från början bar den snälla varianten av H5-viruset kan plocka upp den aggressiva varianten och bära den också utan att bli sjuka. Det innebär att de kan ta med sig det. Alla andra fågelarter i stort sett, små- och rovfåglar, blir offer för det.

-Hos fåglar yttrar sig viruset som en svår sjukdom som drabbar alla organ i kroppen inklusive hjärnan, säger Olsen som tror att vi kommer att få leva med viruset ett längre tag.

Utdrag ur Go'kväll (7/3)