Burhöns får nytt liv

Fortfarande sitter omkring en och en halv miljon svenska värphöns i små burar, trots att det är 30 år sedan politikerna lovade att alla burhöns skulle bort. Men det blir fler och fler som försöker ge dessa hönor ett nytt och bättre liv.

– För några månader sen kunde flera av hönorna knappt gå, säger Jennie Porsbjer.

Hon och hennes familj har tagit hand om flera hundra burhöns som annars skulle ha slaktats.

Hon och hennes familj brinner för sin självpåtagna uppgift; att ge så kallade industrihöns ett nytt och bättre liv.

”De var helt paralyserade”

På gården utanför Mariefred är det fullt av liv. Några hästar betar i hagen och ett barn går omkring med en get i ett långt rep. Och bakom stallet är det full fart. Där sprätter ett 50-tal vita hönor och en tupp omkring och letar mat bland bruna grässtrån.

– Det började med att vi ville skaffa billiga höns för att få ägg. Någon tipsade om att man kan köpa höns från värperier. Hönorna där slaktas efter bara två år. Då är de väl inte lönsamma längre. Så vi köpte några sådana hönor för tio kronor styck.

När Jennie och hennes man Nicky kom hem med hönsen blev de chockade över hur dåligt hönsen verkade må. Hönorna hade inga fjädrar på hals, huvud och bringa. Inte mycket på kroppen heller. Kammen var sårig och blek.

– Det var inte djur som kom hit. Det var en industriprodukt snarare. Så hemskt! När vi släppte ut dem på gården satt de stilla, som helt paralyserade. De kunde knappt gå, inte hoppa upp på sittpinnen, inte flaxa med vingarna, inte räta ut nacken. Så trångt och eländigt hade de haft det i burarna där de vistats hela sitt liv.

”Rena tortyren!”

Men efter bara någon månad började hönorna återhämta sig.

– Då märkte vi hur mycket ägg vi fick! De la nästan ett om dagen så vi började sälja ägg. Och när hönorna blivit fina och friska igen sålde vi dem vidare till andra familjer som ville ha höns. På så sätt kunde vi köpa ut fler från industrin och rädda fler undan slakt.

Nu har Jennie och Nicky tagit hand om flera hundra höns som de rehabiliterat och sedan sålt vidare. För dem är det ett sätt att protestera mot djurhållningen inom hönsnäringen.

– Jag har inte sett allt inom hönsnäringen, säger Jennie, men det jag sett är fruktansvärt. Det är tortyr mot djuren. Jag fattar inte att vi kan tillåta nåt sånt i Sverige.

– Vi vill visa att det går att ha höns och att skaffa sina egna ägg, till och med om man bor i villa eller radhus. Då kan vi ge fler höns ett bättre liv och minska behovet av industrihöns.

Fakta hönsnäringen

Visa

Burhöns eller frigående?

  • Burhöns hålls på en yta motsvarande ett A4 per höna. Det är flera höns, max 16, i varje bur. Enligt gällande regler ska burhönsen ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad.
  • Frigående höns delar på en större gemensam yta.
  • År 1987 fick författarinnan Astrid Lindgren, i 80-års present av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, att alla burhöns skulle försvinna senast år 1999. Men lagen revs upp och istället infördes nya regler om sittpinne och tillgång till sandbad för burhöns.

Ägg i påsk:

  • Under påskveckan konsumerar vi i Sverige 2000 ton ägg.
  • Bara under påskaftonkvällen sätter vi i oss 6 miljoner ägg i timmen.
  • Normalt äter vi i genomsnitt ett halvt ägg om dagen, det vill säga 207 ägg per år.

Källa: Svenska ägg.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer