En kvinna går över en bro i Wuhan, där nästan all trafik i stadens centrala delar stängts ned. Foto: AP/ TT

Krönika: Coronaviruset – Vem ska man tro på?

Uppdaterad
Publicerad

KRÖNIKA · Vad händer i Kina? Hur farligt är det nya så kallade coronaviruset som sprider sig över landet från staden Wuhan i Hubeiprovinsen och, enligt de senaste uppgifterna, till åtta andra asiatiska länder samt Australien, Frankrike och USA. Hur smittsamt är det? Hur dödligt? Hur skyddar en sig? Är de åtgärder som sätts in överdrivna eller otillräckliga? Och vilken information kan man tro på?

Ulrika Bergsten

Asienkorrespondent

Dessa frågor snurrar i huvudet på de flesta kineser i dag och uppmärksammas av nyhetsmedier världen över. En bakgrund till dagens bedömningar och reaktioner är sarsepidemin som drabbade först Kina och sedan övriga världen 2002-2004. Ett virus av samma typ som dagens smitta orsakade drygt 8 000 insjuknanden, varav närmare 800 avlidna i 17 länder, de flesta på det kinesiska fastlandet och i Hongkong.

De kinesiska myndigheterna dröjde med att uppmärksamma och informera om smittan, vilket ådrog dem kritik inom landet och internationellt. När nu en ny smitta av samma typ sprider sig vill Kinas ledning agera snabbt och kraftfullt, även om man i Wuhan tog lite tid på sig att uppmärksamma viruset som debuterade i december förra året.

Största insatsen hittills

Nu genomför Kina sin största karantän av människor någonsin. 56 miljoner människor i 18 kinesiska städer är påverkade av olika reserestriktioner. Många offentliga arrangemang över hela landet har ställts in för att förhindra folksamlingar och restriktioner i kollektivtrafik påverkar flera städer. I Hongkong har nödläge förklarats.

Detta sker under det kinesiska nyårsledigheten, den absolut största resperioden i Kina, när alla som kan åker till släktingar och hembyar för att umgås. Detta sker också under president Xi Jinpings offentliga överinseende, något som ytterligare understryker allvaret.

Vad står på spel?

Vad som direkt står på spel är givetvis människors liv och hälsa. Kinas myndigheter vill inte att befolkningen drabbas, inte heller te sig handfallna eller oengagerade inför hotet. Indirekt finns dock en annan stark motiverande kraft, nämligen ekonomin. Sarsutbrottet fick stora ekonomiska konsekvenser för flera asiatiska länder, framför allt för Kina. Det handlade framförallt om uteblivet resande under år framöver. Enligt forskare i Kina tappade Kina 1-2 procentenheter i BNP 2003 på grund av sars.

Redan nu har börserna i Asien reagerat negativt,  framförallt flygbolagsaktier dalar, men även hotell och kasinobolag har dragits med i oron för minskat resande. Att vaccinera mot viruset kan vara möjligt, men det tar tid att utveckla medlet.

Rykten florerar

Att vaccinera mot ogrundade farhågor och ryktesspridning sägs ofta göras bäst med öppenhet och tydlig information. Att så inte alltid är fallet är uppenbart i ryktesfloran på sociala medier i Kina. Myndigheternas resoluta åtgärder och synbarliga öppenhet med information borde skapa trygghet och optimism.

Men effekten kan paradoxalt nog bli att folk undrar vad det är för dödlig farsot som ligger bakom en så kraftfull reaktion. Den information som ges, knapphändig eller fyllig, utgör bara avstamp för allehanda rykten, felaktigheter och konspirationsteorier. Delvis beror det nog på att kineserna är vana vid att myndigheterna inte informerar särskilt tillförlitligt. Delvis visar det bara att Kina är minst lika uppkopplat och aktivt på sociala medier som andra länder – med samma ofta förvirrande och vilseledande kommunikation som följd.

Slutgiltiga svar på de frågor som omger coronaviruset måste anstå. Förhoppningsvis visar det sig att det kraftfulla åtgärderna innebar att smittan hanterades med rejäl säkerhetsmarginal.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Nya coronaviruset

Mer i ämnet