Försöken av Sverige fortsätter för att övertyga Turkiet om att säga ja till ett svenskt Nato-medlemskap. Inom kort hålls ett nytt möte i Bryssel på hög nivå mellan företrädare för Sverige, Finland, Turkiet och Nato.

Här kommer förnyade ansträngningar att göras om att övertyga Turkiet om att Sverige fullföljer avtalet från förra året om utökat säkerhetssamarbete mellan länderna.

Lagförslag en bricka i spelet

Också de lagändringar som gjorts och görs i Sverige är viktiga delar i den svenska förhandlingsstrategin.

Och här kan regeringen inom kort peka på ännu ett konkret exempel.

Regeringen förbereder just nu ett lagförslag om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer, ett förslag som diskuterats länge men som nu alltså ser ut att bli verklighet.

En lagrådsremiss, som kriminaliserar deltagande i en terrororganisation, väntas redan nästa vecka och efter lagrådsgranskning planeras en proposition att läggas på riksdagens bord den 7 mars.

Tanken är att riksdagen ska kunna fatta beslut under våren och att den nya lagen ska finnas på plats i sommar – i god tid innan Nato-toppmötet i Vilnius. Därmed blir den här lagen också en bricka i spelet om Sveriges Nato-medlemskap.

”Kastat grus i förhandlingsprocessen”

Men också andra faktorer kan påverka Turkiet att till slut säga ja till Sveriges och Finlands medlemsansökan.

I början av juli hålls exempelvis nästa Nato-toppmöte. Då skulle Sverige och Finland formellt kunna välkomnas som fullvärdiga medlemmar.

Hur det blir med den saken tycks för närvarande oklart. Inte minst efter den senaste tidens hårda utfall från Turkiets president Erdogan. Rojavakommittéernas aktioner i Sverige med dockor som avbildar en avrättad Erdogan har kastat grus i förhandlingsprocessen och lär fortsätta att störa den.

Få tror dock att dessa protestaktioner kommer att få någon avgörande betydelse för utgången. Från svensk sida görs bedömningen att det hätska tonfallet från Ankara i till stor del beror på den valrörelse som nu närmar sig i Turkiet, en valrörelse där säkerhetsfrågorna får stort utrymme.

Samtidigt finns andra faktorer som talar för att Turkiet i slutändan kommer att säga ja till svenskt och finskt Nato-medlemskap.

Brett Nato-stöd för Sverige och Finland

Först och främst finns ett brett stöd inom Nato för att ta in Sverige och Finland som nya medlemmar. Det skulle stärka Nato i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge där Ryssland uppfattas som ett växande hot mot europeisk säkerhet.

Det vore också en politisk framgång för Nato att utvidga alliansen mitt under pågående krig. På motsvarande sätt vore det en prestigeförlust om Nato misslyckas med att slutföra denna process till sommarens toppmöte i Vilnius.

Allt detta innebär att den politiska pressen på Turkiet från Nato och enskilda Nato-länder att godkänna Sverige och Finland kommer att öka i takt med att toppmötet närmar sig.

En annan faktor som kan spela en viktig, kanske avgörande, roll är den affär som planeras mellan USA och Turkiet med amerikanska stridsflygplan. President Biden förbereder ett förslag om att sälja F16-plan till Turkiet, vilket kan bädda för ett turkiskt ja till Natos utvidgning. Men affären kräver den amerikanska kongressens godkännande och det är ännu oklart om så blir fallet.