Foto: Mats Andersson/TT

Efter extrema skogsbränderna i fjol – så rustar brandmännen

Uppdaterad
Publicerad

Brandslang som tog slut, radioutrustning som inte fungerade och samordning mellan brandstationer som nästintill var obefintlig. Lärdomarna från släckningsarbetena av fjolårets skogsbränder är många. SVT har sammanställt hur de värst drabbade kommunerna nu ökat sin beredskap.

Skogsbränderna under extremtorkan i fjol är de största som drabbat Sverige i modern tid – motsvarande 29 000 fotbollsplaner brann. Många brister i släckningsarbetena uppdagades och nu har de kommunala brandkårerna runtom i landet tagit krafttag för att vara bättre rustade, det visar en sammanställning som SVT har gjort.

I Ljusdal i Hälsingland, som var ett av de värst drabbade områdena, har brandstationen storsatsat på räddningsutrustning.

– Vi har köpt ny utrustning för en miljon kronor i år, ett normallår ligger den budgeten på 100 000 kronor. Vi har också utsett en insatsledare som har mandat att skicka ut personal från alla brandstationer i området, en som kan peka med hela näven, säger Kjell-Inge Wennberg, styrkeledare i Ljusdal.

”Komplexa insatser”

Och just att stärka samarbetet är en faktor som flera kårer lagt extra krut på. I Dalarna har grannstationer gått samman och bildat ett gemensamt förbund. Man har också investerat i nya brandbilar särskilt anpassade för skogsbränder.

I Storstockholm, som är landets största brandförsvarsförbund, insåg man särskilt vikten av fungerande ledningskapacitet.

– Det var komplexa insatser, många brandmän från olika håll som skulle skickas ut till samma platser i akuta skeenden. Och innan det blev nationell styrning så skickade alla hejvilt ut personal och utrustning. Då gäller det att det finns förmåga att leda och larma, säger Peter Arnevall, räddningschef i Storstockholms brandförsvar.

Helikoptrar tidigare

Södertörns brandförsvarsförbund har öppnat upp för att oftare använda helikoptrar i släckningsarbetet.

– Vi har justerat vår syn kring när det är okej att använda helikoptrar från privata entreprenörer. Förrut var det sällsynt men nu tänker vi att vi måste jobba mer offensivt med skogsbränder och då kanske inte MSBs helikoptrar räcker till alltid.

En hållning som delas av Lars Nyman, förbundschef i Jämtland.

– Visst, det kanske kostar 15 000 kronor i timmen men det är värt pengarna. Vad är det jämfört med att ha 50 brandmän ute i två dygn som bekämpar en brand? Vi måste kraftsamla mycket snabbare, alla bränder är små i början, säger han.

I Jämtland har man gjort stora investeringar på nya sexhjulingar för terrängkörning. Andra brandstationer berättar om inköp av fler drönare och ny radioutrustning och att de blivit bättre på att organisera frivilliga.

Ingen garanti

I Ljusdal jobbar man än idag med att fälla de rökskadade träden och det är först nyligen som man släppt på avspärrningarna till de drabbade områdena.

Om det blir bränder i sommar igen, tror du att ni kommer klara er med de nya resurserna?

– Det beror alldeles på, får vi ett åskväder och vi får en massa bränder i hela regionen igen så kommer det bli problem. Det finns inte någon patentlösning på det utan man får spela med det man har, säger Kjell-Inge Wennberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.