Gå direkt till textinnehållet

150 år av bubblor och börskrascher

Publicerad

Klockan 14 den 4 februari 1863. Två aktier i Norrländska Ångfartygsbolaget handlas på den nystartade börsen i Stockholm. Nu, 150 år senare och efter åtskilliga bubblor och krascher, omsätts miljarder dagligen. Men intresset för aktier minskar.

Andra halvan av 1800-talet. Sverige växer så det knakar och den industriella revolutionen står i full blom. Behovet av kapital till de framväxande företagen är enormt.

Överklassen är måttligt intresserad, dess tillgångar är redan tryggt placerade i slott, skog och jord. Men det finns en ny klass rika borgare som söker lönande investeringar för sina pengar.

Därmed är grunden lagd för en framgångsrik börs. Och för alla börsers eviga följeslagare: bubblan och kraschen.

Första bubblan

Fast inledningsvis var intresset för börshandel begränsat. De första åren var handeln bara öppen den första onsdagen i månaden. Det var ingen tillfällighet att det var just ångbåtsaktier som dominerade till en början.

Behovet av transporter var stort och järnvägen hade ännu tagit upp konkurrensen på allvar. Placerarna strömmade till och därmed var snart premiärbubblan – ångbåtsbubblan – ett faktum. Och den skulle följas av flera; en gruvbubbla på 10-talet, en kullagerbubbla på 20-talet och den mest formidabla bubblan av dem alla: Kreugerkraschen 1932.

På 1920-talet hade ny teknik som telefonen och möjligheten för banker att göra aktieaffärer gjort aktiehandeln snabbare. Ivar Kreugers bolag stod för 70 procent av börsens värde och hälften av handeln. Men tändsticksimperiet havererade och Ivar Kreuger tog livet av sig.

Fullt så dramatisk har inte börsens moderna historia varit. Men efter 1980-talets avregleringar och finansvalpsera följde en sällan skådad börs- och aktieyra. Svenskarna började köpa aktier i stor skala och slog världsrekord i folkligt börsägande. Ytterligare kapital strömmade in när utländska köpare släpptes in 1989.

Lockade fler

En uppåtgående spiral var i gång och börsen såg ut att stiga i oändlighet vilket lockade ännu fler småsparare till börsen. Toppåret 2006 direktägde 2,3 miljoner svenskar aktier till ett värde av 650 miljarder kronor.

Men då hade toppen redan passerat och omsättningen börjat minska. Nu har hushållens aktieägande gått ner och värdet sjunkit till strax över 400 miljarder kronor.

Samtidigt har 150-åringen Stockholmsbörsen tappat marknadsandelar till andra handelsplatser. Ungefär hälften av all aktiehandel sker på andra marknader. Med internet kan – teoretiskt – vem som helst ordna aktiehandel. Men den numera USA-ägda Stockholmsbörsen har sin långa historia och lär därför få fortsatt förtroende från alla som vill tjäna en hacka innan nästa bubbla brister.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.