Läkemedelsbolag laddade med offentliga miljardbelopp har fått fram flera nya vaccintekniker. Svensk-brittiska Astra Zeneca gör det till självkostnadspris. Ett börsbolag som drar igång en mångmiljardsatsning utan att aktieägarna får sitt, alltså.
Detta exceptionella drag förklarar Astra Zeneca självt med att det var en exceptionell nödsituation för hela världen.
Men det fanns minst en plan till: Att rädda världen ger gott anseende. Ett fungerande vaccin till hundratals miljoner, kanske flera miljarder människor, skulle vara ovärderligt för varumärket.
Och sannolikt ännu en: att sälja med vinst nästa gång det behövs ett liknande vaccin. Eller om det till och med blir årliga vaccinationer.
Gick inte som det var tänkt
Med förtroendeplanen har det inte gått så bra. Astra Zenecas vaccin måste odlas fram i levande celler. Det är alltid en känslig process. Nu strulade det med förseningar som följd. Det blev förvirring kring vilka doser som var testade. Det fanns inte studier på äldre när vaccinet skulle börja användas.
Och så nu, stopp i land efter land efter allvarliga och till och med dödliga tillstånd med blodproppar och blödningar efter vaccination.
Men under hela gårdagens katastrofröra rusade aktiekursen. Astra Zeneca blev en av vinnarna på Stockholmsbörsen igår, plus 3,7 procent. I eftermiddag har aktien fallit tillbaka, med nästan två procent som mest.
Aktieanalytiker ser ljusare på bolaget. Vaccinet står bara för en bråkdel av verksamheten. De 300 miljoner doserna till EU är värda sex miljarder kronor. Astra Zenecas totala omsättning var en bra bit över 200 miljarder förra året, och vinsten över 30 miljarder.
Nästan hälften av omsättningen kommer från cancermediciner, där tillväxten är stadig.
Bakslag för förtroendet
Det finns inga bevis än för att proppar och blödningar är biverkningar, sa den europeiska läkemedelsmyndigheten under ondagen.
Men på torsdagen är det nytt möte. Om beskedet efter det ändras kan det bli ett mycket allvarligare bakslag för förtroendet för Astra Zeneca än alla tidigare strul och tveksamheter kring vaccinet sammantaget.
I så fall återstår den ännu större frågan om vad det säger om övriga vacciner. Janssen-vaccinet godkändes av EU förra veckan, trots – ett fåtal – rapporterade blodproppar. Både Janssen och ryska Sputnik har använt samma, hittills i full skala oanvända, teknik som Astra Zeneca.
Pfizer/Biontech och Moderna har använt den ännu nyare tekniken med mRNA, där man inte använder virus i framställningen. Men blodproppar har rapporterats även hos personer som fått Pfizers vaccin.
Noll bekymmer för aktieägarna
Fallen är mycket få och blodproppar får folk ändå. Det kan finnas andra anledningar även till samtidiga proppar och blödningar, till exempel infektioner eller läkemedelsanvändning.
Regeringar och myndigheter som ansvarar för att få slut på pandemin vill nu till varje pris undvika en situation där ett eller flera vaccin blir ifrågasatta eller oanvändbara.
Men aktieägarna har tydligen noll bekymmer: Pfizers börskurs steg också under tisdagen. Moderna, som är ett bara tio år gammalt företag med 1 200 anställda när pandemin började, är helt inriktat på mRNA-tekniken. Coronavaccinet är bolagets första godkända läkemedel. Börskursen har stigit med nästan 500 procent det senaste året. Under tisdagen blev det åtta procent upp.
Den gamla sanningen ”osäkerhet är det värsta börsen vet” känns i det här fallet just det: gammal.