Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Samtidigt som sjunkande elpriser har sänkt den totala inflationstakten, så har bland annat drivmedel, bilar och möbler blivit dyrare. Foto: SVT

Allt blir dyrare – räntehöjning rycker närmare

Uppdaterad
Publicerad

Med borträknade elpriser är inflationstakten i Sverige den högsta på 13 år. Bedömare anar att Riksbanken kan behöva höja räntan tidigare.

Inflationstakten avtog en aning i januari, men ligger kvar på höga nivåer. Lägre elpriser kommer som en lindring, men nu tar en bredare prisuppgång vid. Varor och tjänster generellt drar iväg i pris. Rejält stigande drivmedelspriser bidrog till att hålla inflationen uppe, liksom stigande priser på bilar. Även mat, restaurang- och logitjänster och möbler blev dyrare samt högre boendekostnader.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, säger att det finns indikationer på ett fortsatt uppåttryck på inflationen.

– Även om elpriserna går ner i närtid kommer vi totalt sett ha höga energipriser ett tag till. Det gör företagens kostnader höga och ökar pressen att höja priserna även fortsättningsvis, säger han.

Lägre inkomstskatt och högre inkomster och pension gör att den generella inkomster ser ut att öka för de flesta hushåll 2022. Men en hög inflation gör att det ändå blir mindre kvar att leva på när utgifterna är betalda.

Tryck att höja räntan

Om man bortser från elpriserna har inflationstakten stigit från 1,7 procent i december förra året till 2,5 procent i januari i år. Det är den högsta noteringen sedan 2009. Enligt Jens Magnusson kan det pressa Riksbanken att höja räntan tidigare än vad man hittills sagt.

– Vi tror att Riksbankens egen prognos på att man inte kommer röra räntan förrän andra halvåret 2024 är lite för lugn. Snarare kommer de titta på räntan under andra halvåret av 2023, säger han.

Enligt ny statistik från SCB landade inflationen, prisförändringarna på årsbasis på 3,9 procent, ungefär i linje med bedömningarna inför. I december låginflationstakten på 4,1 procent, enligt måttet KPIF.

Påminner om USA

Den så kallade kärninflationen, rensat för energipriser, är också ett mått som Riksbanken tittar extra noga på. Än så länge har Riksbanksledningen mest viftat bort inflationshotet som en tillfällig effekt av de höga elpriserna.

– Det här innebär att det inte går att utesluta att även Riksbanken får byta fot, som även USA:s centralbank gjort och ECB börjat göra, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.

Susanne Spector tycker sig nu se en liknande diskussion här i Sverige som USA hade förra sommaren, innan priserna stack i väg på bredare front.

– Vi kan komma att gå i amerikanska spår, om än senare, säger hon.

USA har nu en inflation på runt sju procent och en centralbank som flaggat för flera räntehöjningar i år.

Varugrupp, prisuppgång ett år (%)

Livsmedel och alkoholfria drycker, 1,9

El, 23,2

Hyres- och bostadsrättslägenhet, 1,6

Egnahem: Nyttjande av bostaden, 6,7

Möbler, 8,0

Bilar, 4,6

Drivmedel, 33,2

Restauranger och logi, 4,2

Källa: SCB

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer