Danske Banks vd Thomas Borgen avgick på onsdagen. Foto: TT

Analys: ”Bankens problem har bara börjat”

Publicerad

ANALYS · Danske Banks styrelseordförande Ole Andersen sade man gjort allt man kunnat. Ledningen försökte se ut som de hade problemen kunder kontroll. Inget kunde vara längre från sanningen.

Knut Kainz Rognerud

Knut Kainz Rognerud

Ekonomireporter

Vid bankens helt fullsatta presskonferens med journalister från några av världens största tidningar och mediebolag satt ledningen och internutredningens advokat på podiet i fem minuter innan konferensen började. Helt tysta medan de lugnt tittade rakt ut över publiken samtidigt som kamerorna smattrade. Det var nästan som en välkoregraferad teaterföreställning där allt skulle utstråla kontroll. Men bilden är gravt missvisande.

”Inget ansvar”

Att bankens vd tvingades avgå var ganska naturligt efter att allt fler uppgifter om hur mycket han visste om problemen i Estland kommit fram. Men i internutredningen som släpptes på onsdagsmorgonen skriver utredarna kritiskt om händelseförloppet och en rad varningssignaler kring de motsvarande 200 miljarder danska kronor som slussades igenom Estlandsfilialen mellan 2007 och 2013 av cirka 6500 kunder med tveksam bakgrund. Ändå kommer utredarna fram till, i slutet av rapporten, att inget ansvar kan läggas på styrelsen. Det är samma styrelse som varit beställare av rapporten. Ordförande Ole Andersen sade att han inte tänker avgå.

Frågan är om de oberoende institutioner som börjat granska bankens agerande kommer fram till samma slutsats. Däribland finansinspektionerna i USA, Danmark och Estland. Lägg till danska Ekobrottsmyndigheten så blir det troligt att banken nuvarande och tidigare styrelse har sin mest svettiga period framför sig.

Skadeståndsskyldig

Enligt aktiebolagslagen har en bolagsstyrelse det störta ansvaret för ett bolags ekonomiska förvaltning. Kontrollfunktionen är central. Styrelsen ska granska verksamheten löpande och kräva in rapporter från vd. Det är även styrelsen som tillsätter och avsätter vd. Styrelseledamöter kan också bli personligen skadeståndsskyldiga om de inte uppfyller sina förpliktelser och därigenom skadar bolaget.

Dessa paragrafer är viktiga. Ändå verkar många styrelseledamöter glömma dem. För näringslivstoppar som vill trappa ned och avgående politiker har lönsamma styrelseuppdrag blivit ett attraktivt extraknäck. När det så är dags att kräva ansvar från ledamöter i samband med problem i bolaget är det påfallande ofta styrelseledamöter inte minns, inte kan kommentera eller inte säger sig haft något ansvar. Fondbolaget Allra och Telekombolaget Telia Sonera är två exempel. Danske Bank är det tredje.

Lönsamma uppdrag

Hittills har Danske banks nuvarande och tidigare styrelse, där bland annat före detta Svenskt Näringslivs ordförande Urban Bäckström och tidigare svenska storägaren Christer Gardells representant suttit, inte tagit på sig något som helst ansvar för det som hänt.

För sitt arbete i Danske Banks styrelse fick Urban Bäckström år 2014 767 000 danska kronor, det vill säga närmare en miljon svenska kronor, något högre än året innan. Samma nivå låg Christer Gardells representant Lars Fröberg och vd:n för den norsk-svenska mediekoncernen Schibstedt, Rolv Erik Ryssdal, på.

Än så länge har de inte gett några detaljerade svar på vad exakt de visste om problemen i Estland och hur det kom sig att de inte reagerade.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.