Finansminister Magdalena Andersson tvingas gång på gång omvärdera stödbehovet Foto: Ali Lorstani, TT

Analys: ”I ekonomiska prognoser finns det nu bara två ord som man vet stämmer”

Publicerad
ANALYS · Finansminister Magdalena Andersson (S) kom laddad med 25 nya power point-bilder när hon än en gång skulle redogöra för det ekonomiska läget i coronakrisen. Men bland alla siffror, kurvor och staplar var det egentligen bara två ord man kan vara säker på stämmer: orden ”just nu”.

Kristina Lagerström

Ekonomireporter

Det har blivit ett återkommande tema. Finansministern kallar till presskonferens, stryker ett streck över sin förra bild av budgetläget, och kommer med en ny, med tiotals miljarder till i utgifter för året. 

Beskedet för dagen är att coronakrisen beräknas kosta svindlade 240 miljarder i utgifter för staten under 2020. Och mycket talar för att den här prognosen inte heller håller särskilt länge.

Den stora gökungen, eller otyglade hästen, eller vad man nu vill kalla det, i budgeten är stödet till företag som korttidspermitterar. I mars beräknades det kosta ett par miljarder. Ett par veckor senare, när coronakrisen tog fart blev prognosen 20 miljarder. Och enligt dagens besked kommer notan att gå på  95 miljarder.

Total missbedömning

Regeringen har ökat ersättningsnivån från staten per anställd under tiden, men mest  handlar det om att finansministern gjorde en total missbedömning av hur många anställda som skulle behöva stödet. 120 000 var första budet. Nu är regeringens prognos 550 000 anställda i genomsnitt under året. Totalt kommer då 1,3 miljoner personer att ha fått del av permitteringsstödet under någon period under året.

Och det ska mycket till för att den prognosen ska hålla. Tillväxtverket har redan beviljat stöd för 420 000 anställda. Ansökningar för många fler ligger och väntar på att behandlas. 

När regeringen bedömer ekonomin totalt för året tror den fortfarande på att coronasituationen lättar framåt hösten. Utan att på något sätt vara expert på någonting man bör vara expert på för att uttala sig om medicinska under, vågar jag ändå säga att det eventuellt ska till ett sådant för att den prognosen slår in.

Värstascenarier kan lika gärna slå in

Att ekonomin tar fart under hösten, i Sverige och i Sveriges viktigaste länder för tillverkningsindustrin, torde kräva en global faran över-signal för corona när sommarsemestrarna går mot sitt slut. Blir det i stället en andra och tredje våg av viruset när länder öppnar upp, och det ska hanteras av politiska och ekonomiska makthavare, och av enskilda människor, så kan krisen mycket väl gå in över nästa år i sin nuvarande form. 

I så fall kan olika värstascenarier lika gärna slå in. Som regeringens för dagen nya värsta-prognos för korttidsanställningar. Den lyder 800 000 korttidspermitterade i genomsnitt under året, till en kostnad av 138 miljarder kronor, alltså 40 miljarder till utöver dagens prognos.

”Just nu” går det jättebra att låna till allt detta, men som det ser ut nu kan den låga statsskulden ändå till slut närma sig de nivåer som åtminstone EU tyckte var rimliga maxgränser när man utformade kriterier för EU, samarbetet, det vill säga 60 procent av BNP. Och då kan det bli dags att prioritera prioriteringar för finansministern, snarare än ösa på.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.