Att vara lite bättre än sämst i klassen är inte gott nog, skriver SVT:s ekonomiska reporter Johanna Cervenka och menar att SEB:s vd Johan Torgeby borde ha vetat om problemen med penningtvätten genom banken. Foto: Anders Wiklund/TT

Analys: SEB har spelat högt med sitt förtroende

Uppdaterad
Publicerad

ANALYS · Budskapet från SEB:s vd Johan Torgeby har varit tydligt: Vår bank är inte som Nordea, Swedbank och Danske Bank, alla nedsolkade av penningtvätt. SVT:s granskning, och bankens egna siffror verkar tala ett annat språk. Högriskkunder har slussat minst 80 miljarder kronor genom banken. SEB:s strategi riskerar nu att se ut som skönmålning.

Johanna Cervenka, ekonomireporter på SVT.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

När det stormar kring Swedbank och Danske Bank hösten 2018 så redogör SEB stolt för deras arbete kring penningtvätt i Estland.

“Just i Estland har vi gjort 21 penningtvättsrelaterade granskningar med estniska finansinspektionen sedan 2008 och 9 stycken oberoende interna granskningar sedan 2008. Och vi har inga röda flaggor”, säger Johan Torgeby på 3:e kvartalets rapport 2018.

Vill ta kontroll

Johan Torgeby blev vd 2017 och har jobbat i banken sedan 2009. Han har suttit i bankens ledning sedan 2014. Han borde ju veta om omfattningen av problemet med penningtvätt i banken. Flera av hans kollegor i ledningsgruppen har jobbat i bankens baltiska gren. Precis som i Swedbank säger SEB att de till största del har kunder som är bosatta i Baltikum, och dessutom att de är en företagsbank. I årsredovisningar delar däremot SEB in bankens verksamhet i Baltikum i två delar: kontorsrörelse och private banking, banktjänster för high net worth individuals, det vill säga mycket förmögna personer.  

Efter att Johan Torgeby vägrat låta sig intervjuas av SVT:s Uppdrag Granskning valde SEB sentomsider att publicera flödena från utländska kunder i banken i Estland. SEB vill ta kontroll över berättelsen om deras verksamhet i Baltikum. 

Gott om röda flaggor

När nu banken väljer att glänta på utlänningars transaktioner i Estland framstår Johan Torgebys framträdande framför investerare och aktieägare som anmärkningsvärt. För röda flaggor verkar det ha varit gott om. 

Mellan åren 2009 – 2018 handlar det om totalt 47,7 miljarder euro, motsvarande 500 miljarder kronor som slussats genom banken av utländska kunder bara i Estland. Hur läget är i Lettland och Litauen är fortfarande inte känt. För det har SEB valt att inte berätta om. Och om vi köper bankens egen kriskommunikation – och deras egen definition av en högriskkund, handlar det om totalt 80 miljarder kronor i dagens kurs. Pengar banken uppenbarligen inte borde ha tagit i med tång. 

När SVT:s Uppdrag Granskning genomlyser 194 högriskkunder bosatta i utlandet verkar problemen i urvalet också vara allt annat än begränsade. 130 kunder med transaktioner värda två miljarder kronor flaggas rött: Där finns det en stark misstanke om penningtvätt.

Magnitskij-affären skaver

Det som skaver mest i det material Uppdrag Granskning fått tillgång till är de 475 miljoner kronor som banken misstänks tvätta åt inblandade i Magnitskij-affären. Sergeij Magnitskij dödades när han försökte avslöja korruption i Ryssland och pengarna är blodbestänkta. Det är något som banken när som helst själva kunnat uppmärksamma investerare och allmänhet på.

SEB vill inte heller berätta hur mycket banken tjänat på så kallade non-resident clients, högriskkunder som inte är bosatta i landet. På Danske Banks estniska enhet för utländska kunder var avkastningen på eget kapital flera hundra procent som mest. Det jämfört med ett par procent som mest för banken som helhet.

Var situationen likadan på SEB borde det ha ringt en massa varningsklockor under en längre tid och kanske en och annan röd flagg. Uppdrag Granskning visar att det funnits misstänkt penningtvätt i SEB:s baltiska verksamhet. Det är möjligt att SEB bara fått en mindre del av penningtvättskakan från Ryssland – men att vara lite bättre än sämst i klassen är inte gott nog.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.