Återvunnen plast kostar nu mer för de europeiska producenterna än nytillverkad. Foto: Achmad Ibrahim/AP/Henrik Holmberg/TT

Återvunnen PET-plast nu dyrare än nytillverkad

Publicerad

Återvunnen PET-plast har för första gången på över tio års tid blivit dyrare än nytillverkad, rapporterar analysföretaget S&P Global Platts. Prisskiftet riskerar att få som följd att framförallt mindre europeiska tillverkare av plastförpackningar nu vänder ryggen mot de återanvändbara plastflingorna – trots EU:s initiativ för det motsatta.

Under flera års tid har det varit billigare för företag köpa återvunna PET-plastflingor än nytillverkad PET-plast.

Det har inneburit att det hållbara alternativet också varit det mest ekonomiska – något som ändrats under de senaste månaderna, enligt S&P Global Platts, specialister på energi och råvaror och en källa för referensprisbedömningar på de fysiska råvarumarknaderna.

Ökad efterfrågan

Enligt en rapport från analysföretaget kostar återvunna PET-flingor nu mer per ton jämfört med den nytillverkade motsvarigheten. Det är första gången sedan S&P Global Platts startade sina mätningar i februari 2008 som den återvunna PET-plasten varit dyrare än ny.

Trenden drivs dels av den stadigt växande efterfrågan på att inkludera återvunnen plast i nya produkter, samtidigt som ny plast också blivit billigare att tillverka. Inte minst på grund av fallande oljepriser under de senaste åren.

2,5 miljarder extra per år

Analytikerna har varnat för att prisutvecklingen kan kosta tillverkare av hållbara PET-produkter i Europa 250 miljoner dollar extra per år, motsvarande nästan 2,5 miljarder svenska kronor, skriver The Guardian.

Trots EU:s kamp mot den miljöovänliga plasten och målet att alla PET-flaskor ska innehålla 25 procent återvunnen plast från 2025 riskerar prisskiftet nu alltså att leda till att framförallt de mindre tillverkarna av PET-plastprodukter väljer nytt framför återvunnet material för att hålla produktionskostnaderna nere.

Svårt att ställa om

Enligt S&P Global Platts ser de flesta marknadsaktörerna nämligen en tresiffrig rabatt i euro på återvunna PET-flingor per ton jämfört med nytillverkade som nödvändig för att göra den återvunna plasten konkurrenskraftig. Detta på grund av att det tillkommer extra kostnader för att bearbeta de återvunna flingorna.

Samtidigt skriver de att det kan vara svårt för de stora producenterna att enkelt ställa om från att arbeta med återvunnen PET. Dessutom menar de att de kortsiktiga ekonomiska utsikterna för de stora varumärkena inte väger tyngre än beslutet att på lång sikt övergå mer till återvunnet material.

PET och annan plast

Visa

Det finns flera olika typer av plast med olika egenskaper. PET, eller polyetentereftalat, är kanske mest känt som det vanligaste plastvalet i läskflaskor. I Sverige är PET-flaskor ofta synonymt med pant.

När du har återvunnit din PET-flaska hackas den ner till små partiklar, så kallade PET-flingor. Dessa används sedan för att skapa nya plastprodukter.

– Strömmen av plast är ren. Det här kan göra återvunnen plast billigare än nytillverkade material, säger Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy, plastforskare expert på plaståtervinning vid Högskolan i Borås.

Till skillnad från exemplet med PET är annan plast krångligare att återanvända och förutsättningarna för återvinning inte alltid helt optimala.

– De senaste 50 åren har varit fantastiska för plastindustrin, men återvinning har inte varit så populärt förrän nyligen. Och all den återvunna plasten har inte en enda huvudkälla såsom nytillverkad plast har. Återvunnen plast går igenom flera olika steg på flera olika platser innan den separerats, rengjorts och bearbetats för användning, säger Sunil Kumar Lindström Ramamoorthy.

Ovanstående orsaker gör att flera plastsorter i nuläget fortfarande är dyrare att återvinna än att tillverka från nya fossila råvaror.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer