Priset på olja har sjunkit med 75 procent sen förra sommaren. Från 110 dollar fatet till nu runt 30 dollar. Men bensinpriset har bara minskat med 16 procent. Varför sjunker inte bensin- och dieselpriset mer, undrar säkert många. Är det bolagen som skor sig?
Den enklaste förklaringen är att priset vi betalar för bränslet vid macken beror väldigt lite på oljepriset och att en stor del dessutom utgörs av skatter. Skatter som höjts på senare tid.
Dyrare dollar
Sommaren 2014 var råoljepriset uppe i 110 dollar per fat. Det motsvarade, med dåvarande låga dollarkurs, 4:69 svenska kronor per liter. Då kostade bensin vid pump ungefär 14:90.
Nu är oljepriset nere på runt 30 dollar per fat. Samtidigt har dollarn blivit betydligt dyrare, så det motsvarar ett literpris på 1:60 kronor ungefär. Den starka dollarn äter alltså upp lite av oljeprisfallet. Riktpriset på bensin ligger nu på cirka 12:55.
Raffinerade transporter
Något billigare har bensinen blivit men att priset inte sjunkit mer beror främst på att det mesta av bensinpriset är annat än olja:
Det börjar med kostnader i raffinaderiet att göra bensin av oljan, det är en mindre del som oftast ligger under kronan. Kostnaden för att distribuera bensinen, och för själva macken är lite större, cirka 1:40 idag. Den har legat tämligen stilla senaste 3-4 åren, enligt bolagens redovisning. Det är på dessa mindre poster som bensinbolag och mackar kan göra sina vinster. Resten av priset – de tyngsta bitarna – ugörs av skatter.
Skatt på skatten
Energiskatten på bensin är 3:72 per liter, den höjdes med 48 öre vid årsskiftet. Koldioxidskatten är 2:59, den höjdes senast 2015 med 10 öre. Och sedan moms, som är 25%, ovanpå allting. Det blir drygt 3 kronor per liter. Momsen är till skillnad från energiskatt och koldioxidskatt procentuell, alltså minskar den något när oljepriset går ner, men den ökar lite när punktskatterna ökar.
Nils-Erik Berg är tradingchef på Preem som har både raffinaderier och bensinmackar i Sverige. Han säger att 2015 var ett bra år för Preem med ovanligt goda marginaler. Men det handlar om raffinaderierna. Det i sin tur beror på att världsmarknadspriset på bensin inte gått ner lika mycket som priset på olja.
Här kommer finliret in:
Eftertraktad bensin
När världsmarknadspriset på olja gått ner med 80 dollar har det ”bara” gått ner drygt 3 kronor litern i svenska kronor. Men världsmarknadspriset på bensin, från raffinaderier alltså, har gått ner ca 2: 50. Därmed finns bättre marginaler för raffinaderierna. Samtidigt har raffinaderierna förlorat en del pengar på sina lager olja, i och med de stora prisfallen på olja.
Det är ju bara en mindre del av oljan som blir bensin i raffinaderiet, större delen blir diesel och andra tyngre olje-produkter. I dag är efterfrågan i världen stor på just bensin, det är personbilstrafiken i Kina och USA som drar upp den. Medan efterfrågan på diesel och eldningsolja är lägre.
Prispress
Obemannade mackar kan ofta ha lägre pris än riktpriset, som gäller bemannade stationer. Och det finns lägen ute hos mackar med prispress, när ett eller flera bolagen trycker ner priserna lägre. Just nu i Ängelholm är tex. bensinen en krona billigare än riktpriset, på flera konkurrerande mackar.
För 5-10 år sedan var priserna lite lägre i förhållande till oljan, för att marginalerna hos mackarna var mycket mindre. 80-90 öre mot dagens 1:40. Då fanns mycket prispressm nen det var en orimlig situation menar Ulf Svahn Vd på svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutet:
Lönsamma bullar
– Då tjänade mackarna inga pengar. Det ledde till att ett tusental mackar stängdes, och fler stora aktörer försvann från marknaden. Dagens marginaler är vad som behövs om man långsiktigt skall kunna göra investeringar och ha en fungerande verksamhet.
Sen finns en helt annan faktor som spelar in. I dag säljer de bemannade bensinmackarna mycket mat, fika och kaffe. Men mindre biltillbehör än förr. Man har betydligt bättre marginaler på kaffet än på bensinen.