Regeringen säger ja till försäljning av Vattenfalls brunkol

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen kommer inte att stoppa en försäljning av Vattenfalls brunkol i Tyskland. – Jag har alldeles nyligen meddelat bolaget att vi ställer oss bakom den affär som styrelsen har föreslagit, säger näringsminister Mikael Damberg (S) på lördagen.

Det statliga bolaget Vattenfall vill sälja brunkolsverksamheten i Tyskland till den tjeckiska energikoncernen Energeticky a Prümyslovy Holding (EPH).

Försäljningen har granskats av regeringen sedan Vattenfall och EPH kom överens i april i år, och nu meddelar regeringen att man ställer sig bakom affären.

Vattenfall säljer brunkolen

– Affären är både av strategisk vikt för företaget, och att det är det finansiellt bästa alternativet, säger Damberg.

Hård kritik mot affären

Den planerade affären är omtvistad och har fått kritik av flera miljöorganisationer som istället vill att Vattenfall ska avveckla brunkolsverksamheten för att minska utsläppen av växthusgaser.

Särskilt för Miljöpartiet är frågan mycket känslig, partiet lovade inför valet att verksamheten skulle behållas och avvecklas, för att minska koldioxidutsläppen.

Varför gick MP med på att sälja brunkolet?

– Vi tycker att Vattenfalls investering i brunkolsgruvor en gång i tiden var fullständigt uppåt väggarna fel. Nu hade vi att ta ställning till ja eller nej till en affär. Ingenting annat. Vi kunde inte bestämma om Vattenfall skulle avveckla brunkolsdriften. Hade vi sagt nej till affären hade brunkolsgruvorna inte avvecklats, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till SVT Nyheter.

– Hade vi sagt nej hade svenska folket fortsatt att äga brunkolsgruvor. Det hade inte gjort någon skillnad för klimatet.

Köper upp utsläppsrätter

Enligt ministern har regeringen inte hittat formella skäl till att säga nej till affären.

Samtidigt presenterar regeringen en plan för att minska kolanvändningen i Europa. Sverige kommer att köpa upp och annullera utsläppsrätter för över sex miljarder kronor under åren 2018-2040 för att höja priset på kol och säkerställa att mer kol stannar i marken.

– Vi vill att så mycket kol som möjligt stannar i marken i Europa och i resten av världen, säger Isabella Lövin.

Miljöorganisationer kritiska

Ett tydligt svek från Miljöpartiets sida. Det är Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedts reaktion på regeringens besked.

– Jag tycker att det är sorgligt. Det är ett dåligt beslut för klimatet och kommande generationer. Bara de nya gruvar som nu kan öppnas motsvarar 24 år av Sveriges utsläpp. En regering som säljer den här enorma mängden kol är inte grön, den är grå, säger Sjöstedt till SVT Nyheter.

Greenpeace har beskrivit EPH, som vill köpa brunkolen, som en ”klimatskurk”, fälld för korruption och med misstänkta skattefuskare i ledande befattningar. Sjöstedt har varit inne på samma linje och stämplat EPH som ett skurkföretag utan miljöansvar.

Regeringen har hänvisat till att Vattenfalls ägardirektiv säger att marknadsmässig avkastning ska vara utgångspunkten för verksamheten.

Vänsterpartiet är ensamt bland riksdagspartierna om att vilja stoppa affären. I en riksdagsdebatt i slutet av maj ville Centerpartiet och Kristdemokraterna att försäljningen genomförs, samtidigt som Moderaterna och Liberalerna ville avvakta regeringens bedömning.

Det här innebär den tänkta brunkolsaffären

  • Det statliga bolaget Vattenfall vill sälja brunkolsverksamheten i Tyskland till den tjeckiska energikoncernen Energeticky a Prümyslovy Holding (EPH).
  • I den tänkta affären ingår fyra kolkraftverk: Boxberg, Jänschwalde och Schwarze Pumpe samt enhet R vid Lippendorf. Därtill kommer gruvverksamhet i Jänschwalde, Nochten, Reichwalde och Welzow-Süd. Två av kraftverken ska dock ställas av under 2018-2019 för att ingå i den tyska kraftreserven i fyra år.
  • Vattenfalls brunkolstillgångar har värderats till omkring 31 miljarder kronor. Affären innebär att EPH tar över skulder, avsättningar och åtaganden för omkring 18 miljarder kronor, samtidigt som koncernen får tillgång till en kassa på omkring 15 miljarder kronor. Vattenfall tar dessutom med sig prissäkringar på elmarknaden till ett värde av nio miljarder kronor ur de tyska tillgångarna.
  • Försäljningen innebär en förlust på flera miljarder kronor för Vattenfall, men förlusten bedöms bli ännu större om försäljningen inte blir av. Enligt tidigare beräkningar kommer affären innebära att Vattenfall måste skriva ned värdet på sina tillgångar med 22-27 miljarder kronor i andra kvartalet, som hamnar ovanpå en nedskrivning på 15 miljarder kronor i fjol.
  • Brunkolet står för en fjärdel av Tysklands elproduktion. Omkring 20.000 jobb försvinner i regionen om verksamheten läggs ned, enligt EPH. Energikoncernen ser brunkolet som en pusselbit i energiproduktionen på vägen mot Tysklands mål att 80 procent av elenergin ska vara förnybar år 2050, samtidigt som kärnkraften fasas ut 2022.
  • Vattenfalls vd Magnus Hall sade i april att försäljningen varken leder till mer eller mindre koldioxidutsläpp i Tyskland.
  • EPH äger fler än 50 bolag i Tyskland, Tjeckien, Storbritannien, Italien, Polen, Slovakien och Ungern.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vattenfall säljer brunkolen

Mer i ämnet