Enligt Finanspolisen är det relativt vanligt att Swish används för att tvätta pengar. Foto: Jessica Gow/TT

Betaltjänstjätten Swish saknar tillstånd hos Finansinspektionen

Uppdaterad
Publicerad

Den populära betaltjänsten Swish saknar tillstånd hos Finansinspektionen, vilket gör det svårare att komma åt penningtvätt, enligt polisen. Finansinspektionen vill inte kommentera upplägget – och på bankerna råder det förvirring kring hur tillsynen sköts.

Med över sju miljoner användare i Sverige har Swish blivit en jätte på betaltjänstmarknaden. Under oktober månad gjordes exempelvis över 47 miljoner överföringar till en summa av 22,2 miljarder kronor enligt färsk statistik från Swish. Det innebär att svenskarna swishar omkring 718 miljoner kronor – varje dag. Planer finns också på att expandera utomlands.

Men Swish har inte bara möjliggjort för det kontantlösa Sverige att enkelt kunna överföra pengar på nolltid. Förra året varnade finanspolisen för att rena penningtvättsupplägg med hjälp av Swish är relativt vanligt förekommande.

Samtidigt saknar Getswish AB, företaget bakom Swish, tillstånd hos Finansinspektionen vilket innebär att myndigheten inte utövar någon tillsyn över appen.

Trots finanspolisens varningar vill Åsa Thalén, chef för bankavdelningen på Finansinspektionen, inte kommentera huruvida Swish borde ha ett tillstånd eller inte.

– Jag vill inte kommentera enskilda bolag eller fall, svarar Åsa Thalén, chef för operativa risker på Finansinspektionen.

Går under bankernas tillsyn

Upplägget, som bygger på att de sex banker som äger Swish har egna tillstånd hos Finansinspektionen, gör att Swish kan runda myndigheten. Samtidigt visar en snabb rundringning till samtliga bankers presstjänster att upplägget är svårt att förstå även för dem.

Flera presstalespersoner blir förvånade när vi frågar om Swish har ett tillstånd och hur bankerna själva gör med tillsyn av företaget. Exempelvis svarade Swedbank så här:

– Har inte Swish ett tillstånd? De är ju ett eget bolag, säger Unni Jerndal, presschef på Swedbank.

Polisens kritik mot upplägget

Nu kan SVT Nyheter berätta att Polisen vill att reglerna skärps. I en hemställan (en formell begäran, reds anm.) som Nationella operativa avdelningen, Noa, skickade till justitiedepartementet i våras begär polisen att reglerna skärps.

I dokumentet, som är ovanligt skarpt formulerat, uppmanar Noa att tredjepartstjänster såsom Swish och BankID ska omfattas av rapporteringsplikt enligt penningtvättlagen och därmed blir skyldiga att rapportera misstankar om penningtvätt eller terrorfinansiering.

Alternativt vill polisen att penningtvättslagen får en översyn som innebär att bankerna måste kunna leverera information om hela transaktionskedjan i stället för att den är uppdelad mellan de olika bankerna.

”Swish är ett direkt led i penningtvätt då tjänsten möjliggör att brottsvinster med hög omsättningshastighet kan skiktas i flera led”, står det i dokumentet som SVT Nyheter har tagit del av.

Även spårningen försvåras när pengarna förs över mellan olika banker, enligt Noa.

Det här är Swish

Swish är en betaltjänst i mobiltelefonen som privatpersoner, företag och organisationer kan använda för att skicka och ta emot pengar. Tjänsten startade som ett samarbete mellan sex av Sveriges största banker. Aktiebolaget Getswish ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna tillsammans.  

I dag har flera andra banker anslutit sig till Swish. Det är bankerna själva som ansvarar för att utforma erbjudanden, villkor och eventuella avgifter för tjänsten till sina kunder. 

Swish lanserades 2012, då för enbart privatpersoner. 2014 lanserades Swish för företag och organisationer.

Källa: Swish.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.